fredag, augusti 14, 2009

Nikotikotin och jag....

.... Vi borde nog göra slut snart, på riktigt, men det är svårt. Han har ju varit min kompanjon i 14 år nästan (om man räknar med lite graviduppehåll och misslyckade försök att sluta). Men att snusa är ju min hobby, som en god vän formulerade det. Det är få hobbys man kan hålla på med samtidigt som man lagar mat till eftermiddagsgnälliga barn, ser på film, dricker kaffe eller alkohol och som gör en till männika på morgonen så att jag orkar göra frukost och bli ännu mer människa.

Jag har lyckats sluta ganska bra vid två tillfällen men åkt dit på semesterrökning (för semestersnusat har jag inte vågat) båda gångerna. När jag inte lyckats sluta röka inpå sensommaren har jag börjat snusa igen för att det ju är vansinne att röka istället för att snusa. Efter båda dessa gånger har jag blivit gravid inom en månad, så då har jag ju fått hålla upp igen. Sen har jag åkt dit för att jag trott att jag kan kontrollera snusandet, men en snus per kväll. Som blivit två som blivit tre osv. Nu ligger jag på ca en dosa om dagen. Inte bra.

Det är ju dyrt också, mitt lågprissnus har gått upp mycket i pris i sommar, nästan 30 spänn dosan, det är ca 210 kronor i veckan. Alltså över 800 kronor i månaden. Om jag lyckas sluta och lägger pengar jag sparat på det i en burk, gammal klassiker tror jag, får jag köpa nya fina kläder varje månad då?

Ska ta mig en rejäl funderare på det här. Jag har faktiskt köpt en bit färsk ingefära utifall att jag plötsligt skulle bestämma mig.

1 kommentar:

  1. AAAHH! ÅNGEST!! Jag snusade till och från i typ 7 år. Det var ingen hobby, det var min bästa vän. Känns förj*vligt att tänka på att man aldrig ska få snusa mer... För mig var det ekonomin som avgjorde tillslut, plus en skitläskig blottad tandhals. Sen blev jag gravid igen några månader senare så då kunde man ju inte trilla dit. Nu gäller det att hålla i sig när jag just slutat amma. Gah! Men jag tänker på en lyxig semester i Västindien om ca 6 år:)

    SvaraRadera