Okej, nu har jag inte snusat på ca 2.5 timmar och det är ju inte så länge så jag antar att all abstinens och mina humörsvängningar är en gnutta överdrivna. Hur som helt så känner jag mig sur som ättika och barnen på gården har redan fått smaka sin beskärda del av en vrinsur Lisa.
Som den genomgoda moder jag är gick jag ut för att träna på att cykla med Gosegrisen. Tre kompisar på gården hejjar glatt på och jämför sig själva med honom och konstaterar att de är bättre. Lisa börjar känna sig irriterad. Sedan har de mage att försöka berätta för mig vad de har gjort i skolan idag och så vidare. DET SKITER VÄL JAG I! hade jag lust att skrika, men lite halvt diplomatiskt sa jag istället:
"Jag är på mycket dåligt humör idag och orkar inte lyssna på vad någon av er har att berätta!"
Stackars barn, hoppas ingen av dem får men för livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar