Ikväll blir det en minikräftskiva med Långa Bror och R (brorsans sambo som han inte är kär i, för man måste inte bli kär när man är stor, enligt gosrgrisen). Jag gillar inte kräftor, har aldrig gjort, en barndomskompis lärde mig att döpa kräftorna till söta namn såsom Bertil, men aldrig att jag skulle äta Bertil. Pappa åt upp alla mina Bertilar.
Så förra året blev vi bjudna på kräftor hos trevligt folk. Där fick jag som inte åt kräftor kronätskocka istället, mycket trevligt eftersom det också tar lång tid att glufsa i sig. Ikväll ska jag döpa min skocka, till Bodil tror jag. Jag ska äta upp Bodil.
Eftersom kräftorna ska ätas efter att barnen somnat, så har kärleken gömt dem under en plåt. Gosegrisen blir lätt lite förolämpad när det händer spännande saker när han sover. Så då får föräldrarna smussla lite.
Just det! Vi döpte dem alltid, vems idé var det? Ingen lärde mig hur man skalar!
SvaraRadera