... som blev kära i varandra, flyttade ihop, potatade sig i sin nya fina soffa, fick ett barn, köpte radhus, gifte sig, sålde radhus, flyttade till Götaland, fick ett barn till och fortsatte att potata sig i soffan varje kväll. Gärna till en god TV-serie på dvd och eventuellt något smaskigt tilltugg ibland (eller ganska ofta, det berodde på hur synd det var om någon eller båda potatisarna). Plötsligt en dag i juli var det som om potatisarna hade soffat sig färdigt och kände att det var dags att utforska resten av lägenheten. Potatisarna upptäckte då ett alldeles alldeles fult, ensamt och övergivet arbetsrum. Potatisarna handlade ovanligt snabbt och tog genast hand om det övergivna rummet och pysslade om det och gav det näring så att det blev friskt och fint igen. Efter detta blev det svårare och svårare för potatisarna att återvända till soffan på kvällarna. Visst, de gjorde det men med en gnagande känsla av att det kanske finns andra saker att göra.
En dag sa Storpotatisen till Lillpotatisen att; "nu får det räcka. Från och med idag så får vi bara potata oss i soffan på fredag, lördag och söndag. De andra dagarna måste vi hitta på något annat, kanske plugga, städa, läsa bok, sitta och prata, planera, surfa eller vad som helst. Men vi får inte fastna i soffan."
Lillpotatisen sa "okej, men tekniskt sett har vi fortfarande semester och det låter som en bra idé, men nästa vecka börjar vi istället!"
Eftersom det ligger i en soffpotatis natur att lätt låta sig bli övertalad om att potata sig i soffan så fick det bli på det viset. Men idag börjar soffpotatisarna sitt nya liv, utan soffa och de tycker att det känns mycket spännande att bara få vara potatis.
Så levde de lyckliga i alla sina dagar, och vårdade ömt de dagar de hade lov att potata sig i soffan. Kanske hände det till och med att de glömde bort att göra det någon fredag, lördag eller söndag...
Haha! Typiskt storpotatisar att hitta på regler så där :)
SvaraRadera