I lördags bad jag hälsporren att dra åt helvete. Jag tänkte nämligen löpträna/jogga även om jag fick ont i hälen. Jogga utomhus har jag inte gjort på ca tre år. Men när jag ändå har tränat mer det sista året än jag gjort någonsin tidigare i livet, så tyckte jag att det var dags att visa hurtiga-släkten att jag minsann också kan vara hurtig. Dessutom får man ju faktiskt bada i brygghuset och dricka kall öl om man har joggat, det får man inte om man låter bli. I år badade 14 personer i tre olika skift. Jag fick bada med mina fina svägerskor, det var nice. Gosegrisen var med också, han hade bestämt att hans balja skulle vara mellan svägerskornas baljor, det var lyx för både honom och mig. Jag fick då sitta lugnt i ett hörn och njuta av min öl. Lugnt och lugnt förresten, det var jag som stod för värmepåfyllningen när vattnet började bli kallt, så lite flängande blev det allt.
Så träningen blev, ca 4,6 km (J och jag säger 5 km). Tid har jag ingen aning om, däremot har jag fortfarande plågsam träningsvärk och det är ingen dröm att gå i trappor. Hälsporren tog tydligen illa vid sig och hämnades genom att låta mig lida. Det gör ont.
Å, vad mysigt det låter! Jogga runt Nöre och sen bada - med en öl också!! Jag längtar dit... Kul med din blogg Lisa, som jag hittat via Kristina. Ha det gott, du och Kärleken och Gosegrisen och Gullebullen!
SvaraRaderaGunnel
Vad roligt att du tittade in Gunnel, ja det är faktiskt ett riktigt paradis ni har. Vi är så glada för det!//Lisa
SvaraRadera