Kärleken tittar på ett program om Big Bang och standardmodellen. Jag känner mig måttligt intresserad och börjar cirkulera runt i köket istället. Finns det något att smaska på? Jag är inte hungrig ens. Men mycket sugen på något. Det är längesen jag bar så snussugen som jag är nu.
Nu handlar programmet om någon mörk energi som äter upp universum, typ... Och plötsligt är jag inte uttråkad längre utan har snarare någon form av existentiell ångest. Suget efter något har bytts ut mot lite illamående istället. Domedagsmusiken på programmet har nog misslett mig. Jag frågar Kärleken om den där mörka energin är farlig. Han bara skrattade. Jag är i alla fall inte sugen på något ätbart längre...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar