Det STORA tålamodet plockades fram igår vid ett antal tillfällen och visst blev dagen mycket bättre. Inte så att vi hade färre konflikter än en riktigt dålig dag, men de var nog över lite snabbare än de dagar när jag också blir hysterisk. Både jag och pappan hade fint tålamod förutom vid två tillfällen. Första gången var när vi försökt få ut Gosegrisen i över en timme och jag höjde rösten och började tjata om att "förstöra för alla andra", "förstöra för sig själv" och "föräldrar bestämmer över sina barn för vi vet BÄST!" Till slut gick halva familjen ut i förväg och jag lämnade honom surandes här inne medan jag gick ut och fixade ett längre snöre till pulkan, att han skulle slippa gå...
Vid det här laget fick jag en flash back från barndomen där jag ligger i hallen och surar, överhettad över för mycket kläder på mig och resten av familjen väntandes där ute.
När jag kom in igen var kläderna på och fem meter från entrén var han på ett strålande humör. Pulka åkte han i massor, trots att han lovat att han skulle stå bredvid och ha jättetråkigt.
Pappan tappade tålamodet vid middagen när han fick en spottloska på tröjan. Dagens konflikter avslutades lämpligt nog och som vanligt med att Gosegrisen på något vis slår sig (medvetet eller omedvetet). Har man slagit sig behöver man tröst och då kan man ju passa på att bli sams igen. Middagen intog han sedan efter alla andra, sittandes i mitt knä och på ett tämligen gosigt humör.
Idag är jag ledig med barnen och min ambition är såklart att behålla mitt nyförvärvade STORA tålamod.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar