En dag som borde blivit perfekt, blev inte riktigt det. Gosegrisen och jag for till stan i morse och tittade i leksaksaffärer, det är hans största nöje, som att gå på museum ungefär. Han tjatar aldrig någonsin om att han ska få utan pratar bara drömmande om vad han kanske okmmer önska sig när han fyller år. Det är fint. Idag fick mitt modershjärta en inmpuls och köpte en sympatisk lego-grej till honom för lite mindre än hundralappen. Jag blev så glad över att han ville ha fyra gubbar med portfölj, soptunna, radio och megafon hellre än de där förbaskade power miners. Så han fick den utan att han bad om det. Sen köpte vi nya innetofflor och gick på restaurang. Allt var frid och fröjd ända tills vi kom hem Sedan dess har han bara varit en otacksam skitunge som bara gnällt och skrikit hela dagen och åtminstone 10 gånger gnällt över att det är en dålig dag. Då har ändå fått lördagsgodis, en pappa som byggt lego-stad med honom i flera timmar, allt ovanstående samt läsk till maten. Vanligtvis borde det här vara en ovanligt bra dag. Funderar lite över hur han har det egentligen. Det måste vara tufft med en ny förskola, utan några kompisar. Han är ju ganska mycket blyg, så än så länge leker han bara med fröknarna eller lillebror och bästa kompisarna från förr kan ju inte komma hit och leka varje dag som förr. Nu har han inte träffat någon sedan innan jul och jag blrjar bli trött på att ringa dem och få nekande svar om att de är upptagna. Det kan ju inte de hjälpa, men jag får ändå lust att säga "Men GOSEGRISEN då!"
Så nu är det dags att plocka fram det STORA tålamodet och ha lite medkänsla med den stackars grisen istället för att känna förbjudna elaka känslor. Stackars älskade Gosegris :(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar