Ett modershjärta del 2

Är det inte den ene så är det den andre. Gullebullen gillar läget på dagis nu och gråter inte ens vid lämningen!

Men igår hämtade jag barnen från dagis redan klockan två. När jag kom dit efter att ätit min lunch hemma sa Gosegrisen att han stått och tittat på alla bussar jättelänge, men jag kom aldrig med någon av dem. Busshållplatsen är precis utanför fönstret i deras hall.

Idag tänkte jag åka hem och plugga vid tvåtiden. Barnen skulle hämtas vid fyratiden så två timmars plugg kunde det ändå bli. Med tanke på förskolans placering får man passa sig för att inte bli upptäckt när man går förbi. Jag skulle precis hoppa av bussen och spanade mot dagis för att kontrollera att de inte var ute. Det var de inte, men i fönstret står en lite pojke med brun- och grårandig tröja och tittar ut mot bussarna. Gosegrisen. Jag fick sån ångest att jag åkte en hållplats till, hoppade av där och ringde Kärleken med brustet hjärta. Det fanns bara en sak att göra, hämta hem dem tidigare. Jag kunde inte riktigt stå ut med tanken på att min älskade Gosegris skulle stå där och titta på bussar i två timmar till.