Dagen D (W)

Idag far jag iväg och gårdagen ägnades åt att bara peppa inför kvällens konsert. Självklart börjar dagen på sämsta möjliga sätt. Redan vid femtiden börjar äldste sonen vara förbannad över att det är fullt i vår stora säng och han surar över att han inte får plats. Utslagna som vi andra är ignorerar vi honom så gott det går, men den sköna sömnen är ju såklart förstörd. Nu har jag lätt huvudvärk och trötta och ömma axlar. Undrar om jag sovit illa eller burit för tung ryggsäck på sista tiden. Om några timmar lämnar jag barnen på deras skola och förskola och sedan tänker jag åka iväg och ha the concert of my life. Men först måste iprenen verka och jag måste ta det viktiga beslutet om jag ska ha med någon kurslitteratur att kanske kanske läsa på den långsamma tåget hem igen. Jag borde, men med tanke på mina ömma axlar kanske jag borde ge dem en läte lättare packning... Vilken bra ursäkt!