1985, 1986 och 1987 läste min mor på samma institution på Göteborgs Univeristet som jag gör nu, men på halvfart och på distans. Det betydde att hon var borta från oss några dagar varannan vecka tror jag. Jag minns inte så mycket från den tiden mer än att hon ibland kom hem med nya te-glas och en och annan "sötlimpa" som vi kallade det. Jag minns däremot att under en period när jag växte upp villkorade alltid mamma det där med att ligga kvar i sängen tills jag somnat. Hon låg bara kvar om hon fick lov att ha lampan tänd och läsa samtidigt. Jag har i alla år tagit för givet att det var skönlitteratur det handlade om. Det var det tydligen inte, det var studielitteratur. När jag fick veta detta för någon vecka sedan plagierade jag genast konceptet. Nu läser jag tråkig litteratur medan Gosegrisen somnar. Det betyder att jag slipper ligga och våndas och sucka över dyrbar tid som rinner ifrån mig samtidigt som jag är en närvarande förälder. Igår låg jag till och med kvar en kvart efter att han somnat för att hinna läsa färdigt kapitlet.Tyvärr funkar inte konceptet på Gullebullen än, men hans läggningar går för det mesta dubbelt så snabbt som den äldres, så det gör inte så mycket.
Det bästa av allt är ändå att Gosegrisen inte verkar ha något emot att jag läser, snarare har han somnat mycket snabbare de kvällar jag läst. Eller så har det bara känts som om tiden gått snabbare för att jag haft så roligt med arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar