Vardagsrealism

Ni kan se det framför er va? En tålmodig mor med sina två söner med rosenröda kinder som smyger omkring i en slänt och plockar vårens första vitsippor. Idyllen blir som fulländad när de ser två rådjur lugnt gnaga på några fällda buskar, bara tjugo meter bort. Barnen tittar förtjust och rådjuren tuggar vidare. Till slut får den stora pojken en idé om att han ska visa blommor på ett annat ställe mycket längre bort. Den lilla pojken tycker att det är en dålig idé och går åt ett annat håll. Den tålmodiga modern jagar efter den lille, slänger upp honom på axeln och rusar efter den äldre som hunnit en bra bit bort. På vägen dit bestämmer sig den lilla familjens grannar för att komma fram och presentera sig och även berätta om några andra grannar vars barn antagligen kommer gå i den stora pojkens klass till hösten. Den tålodiga modern blir genast nyfiken och måste såklart stanna och prata lite. Den stora pojken kommer också dit och är på ett alldeles förfärligt humör. Han berättar för sin ömma moder att hon är dum, inte att han tycker det, utan att hon bara är det. Punkt. Modern frågar om han är intresserad av att träffa en pojke i hans ålder, men det är han inte alls, och hon slänger en ursäktande blick på grannmodern. Väl framme vid de andra blommorna, tycker den lilla pojken åter att blomplockning suger och springer iväg mot en trafikerad väg. Den tålodiga modern joggar tålmodigt efter och lyfter till slut upp den lilla tunga pojken på sina axlar. Han blir arg på sin mamma och bestämmer sig för att hämnas genom att rycka tag i blombuketten och riktigt knöckla till den varpå den stora pojken fäller en hel pöl med tårar och den tålmodiga modern tappar tålamodet och högt skäller ut den lilla pojken så att hela grannskapet får höra harangen. Till slut lyckas den före detta tålmodiga modern rädda en del av buketten, bära hem en sprattlande liten pojke och få en snyftande stor pojke att röra på påkarna av egen maskin. Hon kommer hem och sätter blommorna i vas och visst ser de väl lite misshandlade men ändå våriga ut?