Idag: flitiga Lisa

Har skickat iväg familjen på uppdrag till torget och hoppas att jag hinner städa så mycket som möjligt medan de är borta. Är redan färdig med damugning och städning på övervåning. Nu tur till tvättstugan och sedan storstädning av äckeldusch och toa här nere.

Gläder mig över föräldrarnas spontanbesök nu i helgen. Bestämt mindre än ett dygn innan avresa. Bra jobbat mamma och inte illa pappa!

Analys

Efter att ha suttit hela dagen med hemtentan, och faktiskt också gjort färdigt den!, så har jag till slut kommit till insikt om vad skammen handlade om. Det handlade om att hans utklädingsdräkt var billig. Dräkten har mamma sytt (gratis) och den ganska fula och otympliga skumgummimasken av spiderman fick han med en spidermantidning (från sin mormor!) Jag skäms för att jag tycker att det syns att det är värsta lågbutgeten och stör mig på att vi inte har råd med bättre och coolare kläder. Som tur är verkar Gosegrisen inte bry sig om det alls.

Självspäkning

Skäms på mig dumma gamla kossa! Min son är fantastisk, den bästa femåringen i hela världen och jag är så ofantligt stolt över honom! Vad modig och duktig han är som står på sig och verkligen vill vara en spiderman-hund. Det är bara jag som förösker överbeskydda. Nu sitter jag här med svansen mellan benen och skäms bara över mig själv, men är jättestolt över världens bästa lurviga spiderman.

Jag skäms lite!

Idag har de Halloween-party på Gosegrisens förskola. Man får klä ut sig till vad man vill och Gosegrisen har inte gillat det här med att klä ut sig, så de enda kläderna vi har hemma är en lurvig hunddräkt som hans mormor sytt, en sjörövar-ögon-lapp och en spiderman-mask. Gosegrisen har valt att ha hunddräkten utan öronen med spidermanmasken istället. Han ska vara spiderman-hund! Jag tycker det är lite jobbigt och vet inte riktiget varför. Är det för att jag själv struntade i vad jag hade på mig som barn? Eller gjorde jag verkligen det, jag minns en massa nervositet över att kompisar skulle skratta åt mina kläder, är det där jag är rädd för, att de ska skratta åt honom?

Jag vet faktiskt inte, jag vet bara att jag skäms över att jag faktiskt skäms. Min son verkar inte bry sig ett dugg om hur han borde vara klädd, då borde ju inte jag heller bry mig. Ändå ägnade jag morgonen åt att försöka övertala honom om att han skulle klä ut sig till en cool och farlig pirat istället. Varför skäms jag? Jag skäms!

Berätta något jag inte vet!

I morse läste jag metro, i mitt horoskop stod det att jag skulle vara försiktig med finanserna och inte leva över mina tillgångar. Om man har drygt 3000 kvar efter att alla räknignar är betalda så går det ju inte ens att tänka på att leva över sina tillgångar. Det går inte att tänka alls, havregrynsgröt någon?

Om saknad och hjärnsläpp

Jag är ganska duktig nu. Det flyter på ganska bra och jag har faktiskt gjort hälften, det känns till och med inte helt orimligt att jag ska hinna klart innan lördag. Då kommer jag vara helt ledig i helgen, inte illa det inte. Men så är det ju så att jag faktiskt saknar min familj, framför allt mina barn. Igår sa Gosegrisen så här till mig efter att jag nekat honom mitt umgånge för att jag var tvungen att göra något annat:

Men snälla Lisa, du kan väl komma hit och sätta dig, vi har ju inte setts på hela dagen!

Då måste man ju göra det, vilken tur att ungen är klok nog att uttrycka sin vilja och sitt behov i ord så att jag fattar vad som är viktigt. Han är faktiskt fantastisk!

Bästa rasten

Så här mitt i hemtentatider, som för mig borde heta bibliotekstenta, sitter jag mest på ktb och försöker skriva något vettigt. Idag åkte jag till skolan vid halv åtta för att ha tråk-seminarium. Men vid två fick jag bästa rasten, jag fick träffa Gullebullen en timme medan hans far skulle iväg på annat. Så vi satt i skolans matsal och pratade och åt mellanmål och sedan hann vi med en sväng i lekparken utanför. Det var en bra rast, det var bra att få en massa pussar av kärleken också, undrar om de kan tänka sig att vara stand-by här utanför resten av veckan när jag behöver lite familjekärlek?

Insnöad?

"Snälla Lisa, du kan väl försöka drömma om Power Miners i natt så att du kan berätta om drömmen för mig i morgon. Du kan väl försöka i alla fall?"

Grått hår

Jag har en ganska ny frilla. Den har en bena. Den benan ligger precis i ett problemområde, det område där i princip alla mina vita hårstrån har samlats. Förr kunde jag dölja problemet, men nu är det blottat för hela världen. Men jag vet att det är när problemen kommer upp till ytan som det börjar hända saker. Nu har det hänt som så att jag gillar mina vita hårstrån och jag tänker verkligen inte börja färga håret som dumma frisören föreslog. Har man vita hår måste ju det betyda att man är ganska klok. Eller lite sliten...

Träning nummer 27?

Tid: 33 min
Form: Cross trainer
Km: 6.5 kanske
kcal: 400
Kl: tidigt på morgonen

Jag fick avbryta lite tidigare än jag tänkt eftersom jag hade en tid att passa i skolan och jag inte ville skippa bastun. Har blivit bastuberoende och tänker flytta in i den snart.

Utan snus försmäkta jag denna tentavecka

Jag var väldigt bekymrad för hur pluggandet skulle gå utan snus. Just själva inläsningen alltså, den har gått väldigt bra faktiskt, utan snus alltså. Men nu när allt känns motigt och jag verkligen känner krav att prestera på mig, då håller jag på att längta ihjäl mig efter snus. Jag blev till och med sugen på klasskompisens äckliga lakrits snus förut, inte alls bra. Med andra ord är det dubbelsynd om mig jsut nu, första hemtentan och dessutom utan snus men med snussug. Tror jag ska gräva ner mig i det lite istället för att vara ambitiös...

Tvångstanke

Jag vill ställa mig upp och skrika:

JAG ÄR ETT MONGO PÅ ETT BIBLIOTEK!

Kanske inte det bästa i tysta läsesalen med ca 100 studieplatser. Det är dessutom fullt, inga lediga platser kvar.

På ett bibliotek...

sitter jag och försöker samla mina tankar och kunskaper på papper för att skriva min första hemtenta på den här utbildningen. Jag har skrivit förr, men det känns ovanligt tungt den här gången. Jag har lite för många luckor i litterturen och det stör mig för jag har verkligen varit flitig och pluggat och pluggat. Det visade sig att 4 av tentans 6 frågor grundar sig på de enda två böcker och artiklar som jag valt bort att läsa. Nu försöker jag svara på de två första frågorna som jag ändå har läst böckerna till, det är inte ett dugg lätt för det. Och med internet tillgängligt även på bibblan blir det ju lätt så att man råkar facebooka eller blogga istället. Nu får det bli skärpning och dagens mål får bli att svara på fråga 1a i alla fall.

Var så god och önsla mig lycka till!

Utflykt

Idag har vi trotsat det dåliga vädret och begav oss med syskon och kusin till Skatås för att grilla korv. Det går inte att hitta engångsgrillar i oktober tydligen, så den varma goda korven blev utbytt mot färdiggrillad kyckling, några dagar gammal, men den var billigare och kallare. Det regnade på oss hela utflykten och det var bara jag och barnen som var ordentligt klädda, de andra gick och frös lite. Kaffet, wafers och Pågen saffranssnäckor var en höjdare. Långa bror pratade om julmust, jag blev sugen. Nu är vi hemma och jag hoppas få sova en stund. Vi var vakna sent, drak vin och pratade igår kväll. Gullebullen ville upp rekordtidigt i morse 5.45. Jag tyckte/tycker ynd om mig jälv när jag är trött. Annars är jag otroligt nöjd med en utflykt trots skitvädret.

Slapp och slö

I morgon är det en vecka sedan jag tränade sist, jag känner mig lite slapp, lite slö och lite trött. Det har inte funnits så mycket tid över till träning heller. Jag har mest haft skola, flyttankar, försäljningstankar, hemtentatankar och tröttankar sista veckan. Botet mot för mycket tankar är ju annars träning, synd att jag inte tänkt på det. Får nog klämma in en träning på lördag eller söndag iaf. Men planen är att jag ska sitta på KTB och läsa läsa läsa så att jag kan skriva sen. Får skärpa mig till nästa vecka istället, då har jag skrivit in träningspassen i schemat. Nu ska jag nog leka lite på vetgirig.nu istället.

I huvudet på Lisa

Vad ska jag bli när jag blir stor? Vad mycket intressant man kan jobba med som socionom. Vad mycket hemskt man kan jobba med som socionom, hur ska jag orka? Stackars stackars mig, snart ingen diskmaskin. Tog vi rätt pris för matsalsbordet det såldes ju så snabbt? Hoppas inte Gullebullen ramlar ur sängen! Orkar ingen hemtenta. Vilka jäkla frågor. Jag har läst fel böcker. När går tåget i morgon. Hoppas det blir lika bra som idag. Vilka blommor är riktigt vackra då? Glöm inte spruta ketchup i matlådan i morgon. Vilket nummer har Soad? Måste skriva tråkig kursutvärdering. Bloggar lite först. Varning för explosion! Också lite kiss och bajs.

Lite sorgligt

Nu har jag lagt ut vår älskade bröllopspresent (kanske den bästa av dem) till försäljning på blocket. Vår älskade diskmaskin får inte följa med till studentlägenheten. Stackars den, stackars oss.

Provokation

Gullebullen har ett nytt favorituttryck, nämligen "akta"! Det är ofta ganska roligt men ibland blir jag grymt provocerad av min son. Tidigare idag höll jag på att tömma diskmaskinen och Gullebullen "hjälper" till. Han är ju mest ivägen och förstör för mig men tydligen tyckte han att jag förstörde för honom också, eftersom han puttar mig och hojtar AKTA! till mig. Som mamma borde jag kanske inte bli sur, men just då blev jag det, jag fick lust att putta tillbaka och säga det samma till honom. Det gjorde jag inte, det räcker nog med två barn i det här hushållet. Det är bara det att han låter så stöddig när han säger det, riktigt dryg, som om alla andra är idioter utom honom själv.

2 månader utan snus

Idag är det två månader sedan jag slutade snusa. Det har verkligen gått jättebra med ganska lite snussug, ingefära är ju så himla gott. Verkligen. Snus, det är äckligt. Skämt åsido så går det faktiskt väldigt bra och det är säkert minst en månad sedan jag rökte en cigg. Det blev några sådana i början om det var alkohol inblandat och vän med cigarett i närheten. Men jag saknar snusen varje gång jag tänker på den. Ibland tar jag kärlekens dosa och bara luktar, jag drar ett riktigt djupt andetag genom näsan, så det kittlar och sticker lite i den. Det är det närmsta att snusa jag kommer. Hmmm. När jag blir gammal tant, då ska jag börja snusa igen. Alltid något att se fram emot.

God olivolja

Min mamma sov över här fredag till lördag. Hon hade varit i Italien och kom hem med en flaska olivolja med vitlökssmak. Hon sa att det var himmelskt gott att doppa bröd i. Det var det! Tyvärr glömde hon inte kvar den här utan fick med den när hon for vidare. Hoppas att hon inte glömmer den hos sin mamma, hon gillar inte ens vitlök. Undrar om det går att göra egen genom att låta olivolja dra med vitlök i länge. Tror nästan att jag måste pröva, eller så finns det kanske att köpa färdig i någon affär.

När barnen somnat

I går var mina bröder här på middag. Det var Långa Bror som bjöd och hade fixat saffransfisksoppa med fint vin till. Vi andra tog tacksamt emot och det var väldigt gott. Jag hade Gullebullens läggning och han somnade redan halv åtta, så resten av kvällen kunde jag njuta av att umgås med mina bröder utan att bli störd av annat. Middagen serverades vid niotiden. Det var väldigt lyckat och borde göras oftare. Mer vuxenumgänge medan barnen sover!

För att fixa mysbelysning fick jag lägga ikea-ljuskransen runt soppkastrullen, det blev ett mycket lyckat resultat. Sladden bredvid min tallrik störde bara lite.

Projekt källaren

Vi har en plan. Vi ska rensa ur källaren, lite i taget, så att när det är flyttdags om sju veckor så finns bara det kvar som ska vara i den pyttelilla källaren på det nya stället. Därför ligger det nu 9 st papperskassar, 1 sopsäck, 4 plastkassar och 10 kartonger med barnkläder på vardagsrumsgolvet. Eller snarare, kläderna ligger i släng- eller spara-högar och kartonger och kassar är än så länge tomma. Förhoppningsvis ska slänghögen vara större än sparahögen när vi är klara. Tanken är att vi ska tömma vårt nya fina arbetsrum och sakta fylla det med källargrejer och sedan när källaren är tömd ska grejerna tillbaka dig igen. Det känns lite övermäktigt men ska vi krympa vår boyta med 40 kvadrat meter och källarytan till hälften då får vi banne mig rensa och slänga en hel del.

Tillbaka till verkligheten!

Det känns som om vi levt i något slags undantagstillstånd de senaste veckorna. Men nu när vi vet vad som händer i framtiden är det dags att börja leva i nuet igen. Så idag är det lördag, det är stökigt, vi vill ha brorsor på sen middag ikväll. Alltså; dags att städa och se till att skaffa sig lite energi, ork och lust. Det här blir bra det!

Hälga!

Det snöade under träning nr 26

NÄr jag kom ut från bastun fick jag ett sms där det stod; det snöar i Kortedala. Det gjorde det, men blandat med regn var det såklart. Inget som ligger kvar på marken alltså, vad hade jag förväntat mig i pisse-vinter-staden-Göteborg.

tid: 45 min
km: 23,42 (rekord)
kcal: 523 (rekord)

Det var tungt men shit vad bra jag är!

Tidig morgon

Nu ska jag iväg och träna. Jag skolkar föreläsningen mellan 8 och 10 för att hinna det idag. Sen en timmes skóla mellan 11 och 12. Sen hem. Äta. Kärleken ska gå till Bobutiken och förhandla uppsägning. Mamma ska helst hinna komma innan vi måste åka igen för att hälsa på på den förskola barnen förhoppningsvis får plats på kl 15.45. Det blir lite mycket, men observera, jag ska träna först! Mest för att jag längtar så efter bastun, jag frös ta mig fasen nästan hela natten.

En sida ur vårt Todo-block

SAKER ATT SÄLJA

- VAR SKA VI SÄLJA DET?

LISTA:
- Diskmaskin ----> pris:
- Sängstomme---> pris:
- TV ------------> pris:
- Hoppgunga----> pris:
- Gåstol --------> pris:
- Bärryggsäck (bära barn ryggsäck)--> pris:
- Röd Blommatta? --->pris:
- Limegrönt skrivbord ---> pris:
- Boklåda (med utrensade böcker i)--->pris:
- ev. fåtölj--------> pris:


Ja, det vore ju nice om man kunde få mer pengar för varorna än vad annons(erna) på blocket kommer kosta.

Det här med att förstämma

Gosegrisen vill gärna förstämma, helst vill han förstämma allt. Jag har fått för mig att alla barn säger förstämma istället för bestämma. Jag kanske har fel. Jag vet i alla fall att alla barn vill förstämma.

Igår bestämde Gosegrisen att han behövde en jättestor morot, för det är bra för ögonen och då ser man bättre. Sen gav han mig en liten uppläxning om att jag borde ha ätit mer morötter, då kanske jag inte hade behövt glasögon. Där fick jag!

Väldigt nära att jag bangade träning nr 25

tid: 45 min
km: 22.13
kcal: 507

Bastu: Så sköööönt. Nu när kylan och rugget, även om det är soligt, har kommit till Göteborg och man fryser in i märgen i princip hela tiden så är det otroligt skönt att basta. Jag sitter inte länge bara 5-10 minuter. Men att bara sitta där tyst och blunda och känna att jag är varm, varm i precis hela kroppen, det är gött. Som en liten solsemester. Åh, jag längtar tillbaka!

Önskelistor

Gosegrisen har fått upp ögonen för ett nytt Lego som heter Power Miner. Det är en massa gruvarbetare, kristaller och otäcka stenmonster också en massa coola maskiner såklart. Den collaste och dyraste (som innehåller mest kristaller, som är så vackra och fina) kostar 999 kr. Gosegrisen har nog aldrig önskat sig något så mycket. Han har bett oss ringa till tomten och fråga om han KANSKE får en Power Miner i julklapp. Han väljer att få titta i Legokatalogen och bara prata om Power Miner istället för saga vid läggningen. Han kan också sitta hur länge som helst vid datorn och titta på reklamsnuttar om dem på Lego.com.

Det är Gosegrisens största önskning, min är att ha råd att ge honom en.

Hej, det har hänt en grej!

Vi fick den finfina mysiga och braiga 2:an. Den som har balkong och sovalkov till mamman och pappan. Det känns grymt skönt. Vi inser ju att det kommer bli trångt, men hellre trångt och tryggt än stort och en gnutta otryggt. Jag har inte alltid njutit av att bo på bottenvåningen med stora fönster ut mot gården. Vem som helst har kunnat titta in på oss kvällstid.

DET KÄNNS OTROLIGT SKÖNT OCH PIRRIGT!

Vi ska fira ikväll, jag tyckte att vi skulle dricka en flarra vin och äta en god ost. Kärleken var inte sugen på alkohol så det blir ostbågar och cocacola istället. Det funkar fint det med!

Tjoho, då är det bara att börja bocka av på Todo-listan då!

Nr 1. Säg upp nuvarande lägenhet

Föräldrakänslor

Ikväll var det min tur att lägga Gullebullen, det har gått väldigt bra på sistone. Det tar fortfarande ganska lång tid, men han sprallar inte runt så mycket utan korvar in sig som en minisked i mammaskeden och så ligger vi där och myser tills han somnar. Det är underbart. Han är så mjuk och rund och go och varm och fantastisk. Då ligger jag där och tänker på hur fantastiska små barn är, man kan gosa och krama på dem utan att de protesterar, vid läggning får man göra det även på Gosegrisen.

Tänk när de blir tonåringar, jag kommer oroa ihjäl mig. Mopeder och skit, eller elaka kompisar som tvingar dem till dumheter. För mina barn kommer självklart aldrig hitta på några dumheter ;) Jag tror inte jag har nerver till att vara tonårsmorsa.

Smygsova?

Jag är så ofantligt trött just nu. Jag var pigg fram till lunchen, den var så god (veggolasagne och tzatziki) men sen blev jag alldeles bedövad. Jag sitter hemma vid datorn och försöker läsa lite studiemateriel som ligger på webben men jag orkar inte ens titta. Funderar på att sätta mig i fåtöljen och sova lite sen. I smyg så att kärleken inte märker. Med dörren stängd till arbetsrummet kan det ju verka som om jag är ambitiös här inne. Skit, nu ropar han på mig!

Förtydligande

Vi ligger tvåa i kön på båda lägenheterna, men det är samma person som ligger etta i kön på båda. Alltså kommer vi få någon av dem. Vi vet att han som ligger etta har tackat ja till trean, det hjorde han igår. Vi föredrar tvåan och hoppas att vi får den men eftersom vi föredrar den så tror vi att filuren före oss i kön också kommer göra det och därför ändra sin prioritering. Vi pendlar alltså mellan hopp och förtvivlan men känner samtidigt att trean duger bra. Sammanfattningsvis vill jag bara skrika HJÄLP!

2:an

Fördelar:

• I det stora rummet utanför det lilla köket får vårt stora matbord och köksoffan plats, alltså kan vi fortfarande ha familjemiddagar enkelt.
  
• Köket och badrummet är små vilket betyder att det är större möblerbar golvyta
• Det fanns fler garderober i den här lägenhetet
• Spisen hade fyra plattor och ugnen var normalstor
• den har balkong
• Vår dubbelsäng får plats i sovalkoven

Nackdelar:

• Det finns bara en dörr att stänga förutom toadörren
• Barnen kommer ha ett sovrum utan dörr, vilket gör att om vi har gäster måste de somna i vår säng
• När barnen väl har somnat får vi smyga i köket eller hålla oss i sovrummet

3:an

Fördelar:

• stort badrum med badkar
• Stort sovrum till mamman och pappan
• många dörrar att stänga in sig bakom

Nackdelar:

• det får inte plats ett normalstort köksbord i köket
• det lilla sovrummet är för litet som sovrum och lekrum för två barn, det får inte heller plats en dubbelsäng.
  

Måste skynda nu

Vi ska på visning på den stora 2:an med sovalkov snart. Igår var vi och tittade på 3:an, den har någon annan redan tackat ja till. Vi får se vad som händer.

träning nr 24

tid: 65 min
km: 29,18
kcal: 683

Jag beklagar...

... mitt inlägg om könshår häromdagen, det var inte meningen.

Små kommentarer från mitt liv

Följande har sagts om eller till mig inom närmaste familjen de två senaste dagarna, faktum är att två av dem sades under frukosten i morse:

Kärleken: Men herregud du tycker att soprummet luktar illa, du luktar mer illa än soprummet just nu!

Kärleken: Hela du är ett antiklimax!

Gosegrisen: Jag vill gosa på min GoseLisa-tjockbröst.

Mycket ska man höra innan öronen ramlar av, som tur är har jag ändå hört en ton av kärlek barkom orden, förutom soprummet kanske men det har sin förklaring det också.

Skönt att vara omtyckt ;)

Nutid

Nu bor vi i en "fin" men sliten 4:a på 98 kvadratmeter. Det är en etagelägenhet med öppen planlösning på nedervåningen och tre sovrum på övervåningen. Vi kan stoltsera med öppenspis (som det ligger en omkullvällt stol i för att Gullebullen inte ska krypa in och bli smutsig) och en liten uteplats i österläge (solen förvinner klockan 13 på sommaren och når nästan inte hit alls på vintern).

Det har varit en väldigt bra lägenhet. Vi har firat jul här, och haft långbord för 20 personer på kärlekens 30-årskalas. När mina föräldrar har varit i stan har den självklara samlingspunkten för hela stora familjen varit hemma hos oss, det har jag verkligen gillat. En stor del av nedervåningen är lekutrymme för barnen och det är verkligen den största delen. Eftersom vi bor på bottenvåningen har vi de senaste åren kunnat släppa ut Gosegrisen på gården utan att behöva följa med, det har räckt med att ha altandörren öppen.

Det har varit en ganska frustrerande lägenhet. Det finns två toaletter, men de är båda väldigt små och det finns inget badkar. Köket är bara som en stor kokvrå det är inte möblerbart. Två av tre sovrum är pyttesmå så Gosegrisens rum är verkligen trångt. Trädgården är hopplöst mörk så alla fina vårplanteringar slokar ganska snabbt i brist på ljus. Eftersom vi har bott på bottenvåningen har vårt hem ibland känts som en öppenförskola, det har varit väldigt idylliskt de dagar jag kännt mig pigg och tålmodig men en PMSig dag blev jag ibland vansinnig när barnen på gården kom hem till oss och bad om vatten, mat eller behövde bajsa. Gå hem till din egen mamma har jag ibland lite surt uppmanat de stackars oskyldiga barnen. (Till mitt försvar kan bristen på tålamod i de situationerna ha berott på att jag vickade på förskolor och inte hade lust att driva en egen på fritiden också).


Sammanfattnignsvis måste jag ändå säga att vi har trivts med lägenheten, så det är inte den som är orsak till våra flyttplaner utan närmiljön kanske man kan säga. Eller det att vi alltid har tänkt på det här som ett tillfälligt boende, ett ställe vi ska flytta ifrån så fort vi är färdigutbildade. Men nu börjar det kännas lite meningslöst att bo där vi inte kan tänka oss en framtid. Det finns ju inte på kartan att vi skulle köpa ett hus här för flera miljoner.

När jag provade min flyttplan på pappa (det är bra att prova funderingar på honom, han ställer alltid en massa praktiska frågor och jag får verkligen argumentera för min sak, har jag inga bra argument är mina planer ofta inte så viktigt för mig har jag märkt) gnällde jag mycket på barnens miljö och oron för att skolan inte verkar så bra. Efter ett tag kommer jag på att det har skett minst två dödsskjutningar i närområdet sedan vi flyttade hit för tre år sedan, det har inte fått oss att tänka på flytt, men när små barn slåss med pinnar, järnrör och kallar mig för jävla fitta då börjar vi fundera. Jag tycker det är lite konstigt. (En av skjutningarna var förvisso ett självmord av misstag och i det andra kanske ingen dog, jag minns inte så noga).

Nu funderar vi på att flytta, i morgon ska vi gå på visning, på lördag ska vi gå på visning. Chansen är ganska stor att vi får en av lägenheterna om vi ha någon av dem. Det känn spännande och läskigt och tryggt och skönt.

På tisdag vet vi mer om vår framtid.

Dåtid

1979-1998 (aug) Röd villa i ett helylle villaområde

1998-1999 (jun) Agavägen på Lidingö (Ett av de mindre finare kvarteren)

1999-1999 (okt) Valhallavägen på Lidingö (Skit dyrt minihus i ett av de lite finare kvarteren)

1999-2000 (sep) Röda Villan igen

2000-2001 (juni) Grånåsa, Bulandet, Norge (Norges västligaste samfund, förtjänar kanske ett eget inlägg någon annan gång)

2001-2001 (aug) Röda Villan

2001-2001 (aug) Norsborgsskola (Valde att flytta till tryggare förorter efter ett par veckor, En av de första dagarna stod det en ambulans med en människa i svart säck tvärsöver gatan från tunnelbanestationen)

2001-2001 (dec) Amis andrahands 1:a i Råckstad

2001-2002 (typ okt) Kollektivet Orgeln i hemstaden med Långa Bror och fina J i Kina

2002-2003 (feb) Parkgatan = sambo med kärleken

2003 (jan)- 2003 (maj) nedanför Holmenkollen med Långa Bror, paralellt boende med....

2003-2005 (juli) Nordgatan, stans enda landshövdingshus och Gosegrisens första hem

2005-2006 (aug) Radhuset 6 där jag trodde vi slått oss till ro, 200 m från barnvakterna

2006-? Förorten

mer eller mindre idiotiska funderingar eller tränign nr 23

Tid: 45 min
km: 21.23
kcal: 484

Många konstiga tankar snurrar ibland i omklädningsrummet. Jag kan till exempel vara avundsjuk på de andra tjejernas kroppar, inte på de smala, utan på de som får fläsket jämt fördelat över kroppen eller bara på höfterna. Mitt fläsk sitter ju bara på magen och på brösten, men rumpan är fortfarande hopplöst platt. Och what´s up med det här med könshår, ska man inte ha det längre eller. Jag känner mig ju osm värsta monstret i duschen bredvid de helrakade eller mycket välansade, är jag gammal eller bara allmänt äcklig!?

Gôtt flyt idag

I morse kände jag mig inte ett dugg motiverad men for till skolan eftersom vi hade grupparbetsträff. Vi var snabba och effektiva för första gången, bra jobbat! Sen satte jag mig på biblioteket och läste Etik-boken, det gick grymt bra och jag hittade en fin balans mellan anteckningar och skumläsning. Bara ca 70 sidor kvar i den och diskussionsfrågan till litteraturseminariet på torsdag är redan färdig, i huvudet i alla fall.

Sedan hem, laga god middag, äta, bråka med Gosegrisen så att han fullkomligt bryter ihop och gråter tårar som får min mage att göra ont, äta bullar till efterrätt när alla är lyckliga och glada igen, ta disken direkt efter maten.

Nu ska jag skriva ner den där diskussionsfrågan och göra en grupprocessreflektion.

Idag känns allt mycket lättare än igår, då var huvudet sprängfullt av frågor, funderingar och flyttbekymmer. Fick en oväntad gråtattack i telefonen med mamma, det var lite skönt. Efter det kunde det ju nästan bara kännas bättre och idag har det som sagt flutit på fint.

Månen är oval

Jag har fått nya brillor, de ser ut som om de kom direkt från 80-talet, men det känns okej. Min frisyr ser väldigt platt ut med de nya glasögonen. Månen ser väldigt oval ut, jättekonstigt, jag fattar väl att den inte ska se så där platt och rund ut som jag har sett den. Men oval, det kan inte stämma. Annars ser det mesta tydligt ut. Gött dä!

En mammas kluvna känslor

I morse dansade min underbara Gosegris lite balett i vardagsrummet och visade stolt upp en piruett. Jag berömde honom så klart och då blev han förlägen och sa att jag inte fick berätta för fröknarna på dagis. Självklart frågade jag varför och efter lite fler frågor så kommer vi fram till att han inte vill ha beröm av dem. (Han gillar inte att vara i centrum, inte på dagis i alla fall). Sedan lägger han till att han är rädd för att fröknarna ska berätta för kompisarna också.

Min Gosegris vill inte att kompisarna ska veta att han ibland gör piruetter hemma. Han är rädd för att bli retad.

En del av mig vill bara krama om honom och lova honom att han aldrig ska bli retad av någon, det ska mamma se till. En annan del vill ge honom en liten knuff i ryggen och låta honom stå på sig och vara stolt över att han leker att han dansar balett. Den största delen vill veta vilka kompisar som är potentiella "retare" i det här fallet och jag får god lust att söka upp dem och ge dem en rejäl utskällning för att de är otoleranta mot avvikelser, sen vill jag söka upp deras föräldrar och skälla på dem för att de har fostrat sådana barn. Sedan vill jag ge mig på samhället på något sätt också. Fan också att det ska vara så svårt att vara en femårig pojke och en femårig pojkes mamma.

Kära nyinflyttade grannar...

...om ni inte har märkt det så bor det en barnfamilj på våningen under er. Går ni ut på balkongen så ser ni vår trädgård, den är full av hinkar, spadar och andra fula uteleksaker i plast. Det är våra barn som leker med dem inte vi vuxna. Så om ni nu har upptäckt att det bor barn på våningen under, så undrar jag hur ni kan tro att vi tycker att det är okej att ni börjar borra i betongväggen klockan 20.00 en söndagskväll? Tror ni inte att det hörs ner till vår lägenhet? Tror ni inte att det stör vår 16 månaders när han ska somna? Lägg av! Om han vaknar nu får ni komma ner och köra om hela läggningsprocessen. Han kryper runt i sängen i minst en halvtimme innan han lägger sig ner för att somna och det tar minst två försök innan man lyckas lägga ner honom i sin egen säng utan att han vaknar. Är ni beredda på det?

Äh ni skiter väl i oss! Jag önskar jag kunde skita i er, men ni stör ju!

Lite lyckligt

I morse kom en känsla av lycka smygande över mig. Gullebullen härjade vid matbordet och kröp till slut över hela bordet för att sätta sig i mitt knä. Sånt brukar ofta driva mig till vansinne, men just idag kändes det alldeles fantastiskt att han gjorde så. Min alldeles supergoa underbara gullebulle ville vara med mig! Jag känner mig väldigt lycklig över min finfina familj. Det är ju inte bara Gullebullen som är underbar utan även Gosegrisen och Kärleken. Hurra för kärlek och en mysdag inne när det regnar ute, med legobygge och brödbak. (TA I TRÄ!)

Svett svider i ögonen eller träning nr 22

Idag var det faktiskt underbart att träna. Eftersom svett svider i ögonen och eftersom jag ser ut som ett miffo i svettband har jag börjat ta med mig en liten bebistvättlapp i frotté att torka svetten med. Men man får inte torka för ofta, det är så gött att känna pärlorna rinna också, det är en fin balansgång mellan gött och ögonsveda.

tid: 45 min
km: 22.52
kcal: 514 (nytt rekord på 45 min)

Fantastisk slutsats

Gosegrisen fick ett tuggummi efter maten idag, han funderade vad det var gjort av och jag svarade att det kanske är gummi i. (Jag tror kanske att det är gummi i!) Hur kan det smaka gott om det är gummi funderar han över och jag svarar att det är andra smakämnen i också och lägger sedan till att gummi kommer från ett träd, varpå Gosegrisen svarar:

Äter jag på ett träd eller?

Lägenhet halvt på g?

Okej. Vi har lagt en intresseanmälan på en studentlägenhet. En två som är som en trea på lite drygt 58 kvadrat. Vi var på studiebesök i kvarteret idag igen och området känndes bra. Vi tog också en promenad till skolan som Gosegrisen antagligen kommer gå på. Han tyckte att det verkade fint och stod länge och bara tittade på en hel klass som var ute och lekte. Till slut frågade han mig om jag verkligen var säker på att det var en skola? Han verkade gilla tanken på att bli stor och få gå där.

Det är läskigt att ha barn och ta beslut som kommer påverka deras liv. En flytt är ingen liten grej längre.

Skolka lite eller träning nr 21

Som jag nämnde igår har jag svårt att få tiden att gå ihop, så idag skolkade jag från eftermiddagens föreläsning och stack direkt till träningen istället. Jag var hemma hos fina familjen redan kvart över fyra.

Tid: 65 min
km: 30.50
kcal: 693 (störigt nära 700)
Bastu: ca 8 minuter
Skönt: ja

Längtar efter att hälsporren ska försvinna för alltid så att jag kan börja löpträna igen.