Varje gång vi är ute och reser glömmer vi nästan alltid något någonstans. Det är inte så vanligt att vi glömmer ta med något på utresan som det är inför packningen för hemresan. Nu har jag äntligen kommit på vad som är felet; jag letar bara i tanken och inte i verkligheten. Jaggår inte runt i de olika rummen för att se efter om jag glömt något utan tänker bara efter om det borde ligga något i exempelvis badrummet. Svarar jag nej på min fråga bryr jag mig inte ens om att titta efter i badrummet. Det hela är ju lite konstigt med tanke på att jag snart haft barn sju åts tid och borde ha lärt mig att saker och ting får ben och förflyttas utan min personliga medverkan, vilket även Kärleken såklart kan vara skyldig till... Hur som helst kan jag varken skylla på barn eller make för senaste resans kvarglömda föremål. Det bar jag som la mitt halsband i badrummet och det var jag som aldrig tittade efter. Jag tittade visst heller aldrig efter på krokarna i sovrummet om skjortan jag hängt där hängde kvar... Tänk om jag av det lärt mig något till nästa gång. Det vore väl fantastiskt!?
Oh! Nu blir jag alldeles stressad. Jag glömmer helst aldrig någonting, någongång. Men när vi var i Grekland i två veckor hade jag faktiskt inte med mig alvedon till barnen, bara till mig. Det var kanske inte bästa planeringen. I alla fall inte med tanke på att Slarvan faktiskt fick feber och solfrossa. Som tur var fick vi vår personliga bankkvinnas alvedon, eftersom hon åkte hem en vecka innan oss. Nästa möte på banken kom vi med en kasse från Apoteket med flera olika paket alvedon och smärtstillande, som tack för hjälpen!
SvaraRaderaMan kan ju bli lite stressad. Jag är väldigt noga med när jag packar här hemma, skriver listor och bockar av. Jag behöver bara lära mig att göra detsamma när jag ska samla ihop allt inför hemrean igen.
SvaraRadera