Det går när man måste

Jag är faktiskt inte vidare van vid att vara gräsänka. Tack och lov. Men det går faktiskt riktigt bra. Jag har ju liksom inget annat val och då går det. Jag har ett helt annat tålamod när jag är ensam än vad jag brukar ha när jag vet att det finns någon annan som kan ta över när mitt tålamod tryter. Än så länge funkar det som sagt bra, men det har ju bara gått en timme och tjugofem minuter sedan jag hämtade dem från skola och dagis...