GOTT NYTT 2011!

Mitt nyårslöfte:

Jag ska bli ännu snyggare i år!

Meny:

Förrätt:
- Laxbakelse med avokado och äpple

Varmrätt:
- Oxfilé med nöt gremolata
- Rödbets- och chevreknyten
- Baconfrästa haricotsverts
- Sötsyrlig rödvinssås

Efterrätt:
- Cheesecake med kexkross och ingefärshallon
- Kokostryfflar

(Hela menyns är tagen från ICA Buffé)

Jag längtar till i kväll!

Seg start på årets sista dag.

I går kväll lät vi Gosegrisen vara vaken superlänge för att han ändå vaknar tidigt och det skulle i son tur leda till att han somnar tidigt ikväll. Nu visade det sig att han inte alls tänkte vakna tidigt. Klockan 8.30 vaknar jag, och det visar sig att jag vaknar först av alla i hela familjen. Helt otroligt, det har inte hänt på jag vet inte hur länge. Så nu har vi en ny plan. Stor del av dagen ska spenderas ute så att barnen blir fullkomligt utslitna och därför somnar tidigt ikväll. Vi är lite angelägna om att få dem i säng tidigt eftersom vi bestämt att vrålmiddagen ska serveras efter att de somnat. (De får självklart ett eget lyxigt firande innan de somnar.)

Kvar idag har vi att:

- Städa hela lägenheten
- Diska
- Förbereda delar av varmrätten
- Ta ut barnen på en utmanande längdskidåkingstur
- Hålla mig över ytan (Är väldigt förkyld och hoppas att jag orkar ända till 00.00 ikväll)

Tyvärr blir det inget mil-lopp för mig idag som jag hade hoppats på. Förhoppningsvis dyker det upp något under våren, som jag kan springa istället.

Vuxenpoäng eller kanske tantpoäng!?

Idag tog jag fram de vackra vita linnedukarna som jag tänkt ha till nyårsdukningen. De var förfärligt skrynkliga Jag fick helt enkelt ta med dem till tvättstugan, fukta dem, centrifugera dem och sedan mangla dem. Nu är de släta och fina.

//Tant Lisa

TV-time

Dags för ett glas rödvin och OS-krönikan på SVT-play. Ibland är livet bra gött!

Sorg och saknad

I kväll tänder jag ett ljus för M. Hon finns ofta i mina tankar.

Skiiiit också!

I dag som är första dagen där en löprunda varit realistisk sedan i onsdag vaknar jag med en hosta som gör lite ont och river i halsen. Detta på grund av en mycket liten möjlighet till dusch efter träning i sommarstugan (baljbad i ett uthus kändes inte så lockande när det va 15 minus ute). Jag som hoppas på att få ställa upp i mitt livs första tävlingslopp på nyårsafton får nog vänta med beslut om deltagande tills sj'lvaste dagen. Förhoppningsvis är hostan borta redan i morgon.

Viktigt meddelande!

Idag är en MYCKET bra dag! På alla sätt och vis! Nu far jag ut i radioskuggan. Men om jag lutar telefonen i en speciell vinkel i fönstret mot vägen i det som förr kallades barnens rum så har jag en liten plupp på 3G-nätet. Så det kanske kan bli något blogginlägg under helgen! Om inte så god jul alla underbara!

Men...

...ett glas vin kanske hjälper...

Var är ledighetskänslan?

Vi tog jullov vid halvfyra tiden idag jag och min B-uppsatspartner. Ett kullov som kommer vara fem dagar, alltid något...

Väl hemma och nu när Kärleken ska lägga barnen föväntade jag mig någon slags lättnad över att vara ledig. Jag känner mig inte ett dugg ledig, jag känner mig som om jag ska börja gråta. Jag vill inte alls ta disken och tänka på packning och planering inför morgondagens resa. Jag vill helst lägga mig i soffan ett tag och gråta kanske, eller åtminstone se ledsen och ömklig ut. Jag ahr varit så stressad de sista veckorna så jag inser att nåogon timmes ledighet verkligen inte är nog för att jag ska slappna av. Jag har redan sakat bort en efterlängtad löprunda ikväll för att hinna allt. Det var kanske inte vad jag borde gjort. Hoppas att jag hinner ta en tur i morgon efter att vi hämtat hyrbilen men innan vi börjat packa och ska åka iväg.

Jag vill känna mig avslappnad och pigg, med energi att göra roliga saker som man gör när man är leeeeedig. Inte vara skittrött på gränsen till nervsammanbrott...

Spårvagnsobservation

Vissa människor på spårvagnarna har väldigt svårt att i god tid berätta att de behöver gå av vid just den här hållplatsen. Vilket innebär att jag ofta får flyga upp från min plats med min tunga ryggsäck för att de ska hinna av innan vagnen lämnar hållplatsen. Och många ställer sig bara upp, knäpptysta, och förväntar sig att vi andra ska förstå vad det betyder. Jag brukar lite demonstrativt fråga: "ska du gå av eller?"

//Lisa (en surkärring)

En värdig söndagsfinal!

Nu ska jag ställa mig i köket och tillaga:

Hasselbackspotatis,
Helstekt lök,
Entrecote och
Bearnaisås.

Det blir fint det!

Det tar sig

Julen och planerna för resten av året börjar ta form. Vi har en krok ute om eventuellt nyårfirande i Värmland som vore väldigt nice om det kunde bli av. Jag var hel-ledig och ägnade hela min gårdag åt familj och en fin svägerska. Vi gjorde Ninnes makalöst goda kola, åt laxsoppa med saffran och chili, pyntade pepparkakshuset och hade det allmänt lugnt och trevligt. Jag skrev ner två saker på packlistan inför julresan:

Rödkål
Julstrumpor

Jag räknar med att listan kommer att växa, men bara att ha börjat känns skönt. Det är bra mycket längre än vad jag hade kommit för bara några dagar sedan.

Till råga på allt bra med gårdagen tog Gosegrisen simborgarmärket på sin julavslutning på simskolan. Vi var så stolta både han och jag. Och han var chockad när han kom upp ur vattnet och jag berättade att han simmat tvåhundra meter och att då hade man klarat SIMBORGARMÄRKET. Morfarn blev stolt och belönade honom med en krona metern, så nu är hans lilla huvud full med olika planer om vad han ska spendera pengarna på.

Idag har jag sprungit milen i snön, det var tungt och gick långsamt på de delar som inte hunnit bli plogade efter nattens snöfall, men ju längre tid det tar desto längre tränar jag ju.

Nu sitter jag med delar av B-uppsatsen och Kärleken skulle nog bli jätteglad om jag kom hem innan halvtre när herrarnas stafett i längskidor börjar. Den vill jag också se, så det är väl bara att sätta igång med skrivandet då!

Årets pepparkakshus är pyntat

Det känns bättre idag

Vi hade flyt i uppsatsskrivandet idag. Det var så skönt att få ta helg (förvisso bara lördag) med den känslan. Det kanske finns hopp om att hinna färdigt i tid i alla fall...

Tyvärr, Tomten är död!?

Jo...
Jag har under hösten haft mina funderingar på hur allvarligt det är att Gosegrisen fortfarande och otvivelaktigt tror på tomten. Är det skadligt? Kommer det bli hans livs trauma att hans mor och far ljugit för honom osv...

Jag beslutade mig för att inte på något vis prata om tomten eller uppmuntra någon form av önskeliste-överlämnande till någon tomte. Och förhoppningsvis skulle någon mer allvetande vän på skolan vara så vänlig att tala om för honom hur det egentligen står till med jultomten.

Så satt vi för några veckor sedan på en spårvagn, bara Gosegrisen och jag, när han plötsligt säger:

"En gång förra året, så fick jag en jätt dyr julklapp av tomten, som ni inte hade hjälpt honom med att köpa, den svarta pulkan"

(Nej, den svarta pulkan var verkligen inte dyr och ja, vi har sagt att vi har hjälpt tomten med att köpa en del av julklapparna. För hur fasen ska en enda tomte klara av att köpa alternativt tillverka så många julklappar till hela jordens barn?? Nu är det ju en del av min oro att han svalt alla lögner runt om kring med hull och hår, utan den minsta tendens till ifrågasättande, han som annars reflekterar över så mycket.)

Hur som helst jag svarade:

"Har du tänkt på att det kanske inte finns någon tomte?"

"Vad saaaaa du?"

"Hrmmm, har du tänkt på att det kanske inte finns någon tomte???"

"Men det fattar du väl att det måste finnas en TOMTE! Va? Vem tror du annars att det är som kommer med julklapparna mitt i natten och lägger dem under granen?"

"Jag vet inte, det kan ju vara någon annan..."

"Men, det fattar du väl att det inte är och förresten det finns faktiskt ingen annan än Tomten som kan komma in i leksaksaffärer och handla julklappar mitt i natten. Så det så"

Och där var det slutdiskuterat för den gången. Men nu satt jag igår kväll och slog in julklappar och kom och tänka på det där med tomten igen och frågade Kärleken hur han trodde att Gosegrisen skulle reagera om vi inte skrev att ett enda paket var från Tomten, om han då skulle börja ana ugglor i mossen?

"Äh, vi kan väl säga att Tomten dog i somras" föreslog min pedagogiske make.

Ja det är ju också en lösning...

Julstress, pluggstress, stressstress

Det är hektiskt nu. Mycket att göra på alla plan. Helst av allt skulle jag bara vilja gå hemma och dona och baka lussebullarna som inte blev gjorda och drömma om extravagant julgodis. Knäcken och kolan hoppas jag hinna göra i Nöre, där jag hoppas få fira en fin vit jul i år. Blir nog hel(g)igt förbannad om snön töar bort tills dess. Det kryllar av oinslagna presenter i huset också och julkorten har varit färdiga länge, men jag har inte hunnit gå och köpa frimärken. Jag ska snart ge mig ut på en timmes huvudrensning i löparsåren hade jag tänkt. Kankse känner jag mig itne lika gnällig när jag kommit hem igen. Det vore bra, för då är det dags att skriva resultat och analys i B-uppsatsen.

Klart slut stressade tjut.

Idag:

Är det b-uppsats-skrivar-verkstad som gäller. Nu kör vi. Tut tut!

Status måndag kväll

Har firat lucia på dagis. Har köpt thaimat på det lokala haket. Gott och så mycket att två portioner räcker till fyra personer och även till matlådor till både mig och Kärleken. Ungarna har varit mysiga efter eller... Jösses vad snabbt man glömmer diverse rymningar och riktigt fula tjuvnyp av Storebrorsan i familjen. Ja nu när ilskan har lagt sig hos alla fyra inblandade så upplever jag att barnen har varit mysiga den sista halvtimman...

Kvällen ska ägnas åt en hemtentaskrivning, som faktiskt snart är klar, och när Kärleken (fick ta en paus här för att läxa upp samma Storebror som tidigare när han rotade i våra skåp och började slåss med ett skohorn, suck) har lagt barnen ska jag fira måndag kväll med West Wing och ostbågar. Visst jag är duktig och springer, men lite gott kan man väl få en vanlig måndag...

Så rätt men ändå så fel...

Första gången Gullebullen frivilligt tar på sig overallen själv här hemma tar han på sig brorsans. Inte ens dragkedjan var några problem. Bevisligen går det om man bara vill.

Uppfyllda mål!

När jag började jogga i september bestämde jag mig för att årets mål var att jag skulle klara av att springa 8 km. Det gjorde jag redan i oktober så nästa mål fick bli att springa minst 12 km i veckan sammanlagt, det klarade jag också ganksa (väldigt) snabbt så jag fick höja målet att innan året var slut skulle jag stabilt springa 20 km per vecka. Förra veckan sprang jag 24.5 km och denna sprang jag 28.5 km sammanlagt. Jag känner mig mycket stolt men funerar på om jag sätter upp för enkla mål...
Men jag tror inte det ändå, det är ju så skönt med mål som går att uppnå, så jag tar hellre bara små delmål än ett jättestort mål, som typ Göteborgsvarvet. Det tänker jag inte springa förrän jag blir stor.

Härligt och lugnt släktkaos

Idag har svärmor och barnens kusiner och deras föräldrar varit här. Det var mycket fint, barnen lekte och vi vuxna njöt. Det var lite lagom kaos men samtidigt väldigt lugnt och skönt. Mycket trevligt!

Nu tänkte jag slappa i soffan. Vi har ju en svärmor (a k a diskmaskinen) på besök... Hon är guld värd, även för sina egenskaper utöver diskandet, såklart.

Rensa i röran

Idag ska jag försöka mig på konststycket att rensa ut barnens gamla leksaker, massa Mc-Donalds-skit bland annat, utan att barnen uppräcker det och börjar ha en massa åsikter om vad som får slängas eller hamna i källaren. Det behöver göras plats för årets julklappar. Svärmor är är här och underhåller, så jag hoppas att jag hinner färdigt snart, det är SKIT-tråkigt nämligen. Att städa alltså.

Reker? Ja såna som maneter!

Ikväll firar vi freda med färska räkor som svärmor har köpt och två havskräftor. Mest till Kärleken och Svärmor, jag är inte jääte intresserad. Tänkt själv istället prova baconlindade dadlar som jag blivit tipsad om vid flera tillfällen. Men självklart ska jag käka en räkmacka, jag håller ju på att bli stor. Jag glömmer bara bort det ibland.

PS. Jag sprang 10.5 km idag, rekordsnabbt, 6.06 min/km. Snart ska jag börja kalla mig för Blixten eller Stickan, för jag vägde det minsta jag gjort sen jag födde Gullebullen häromdagen, men jag har säkert ätit upp mig sen dess...DS.

Luciapremiär

Det tassar omkring en skolpojketomte här hemma. Han ska snart gå till skolan och vi ska få följa med. Det ska bli mysigt.

Det är tema kyrkogård idag

Som en vintersaga

Snön ser ut som mjuka fluffiga duntäcken. Det är fint.

Det blir stökigt så snabbt

I söndagskväll plockade vi i lägenheten och diskade ordentligt så att det skulle se fint ut när Kärleken for iväg på sin kurs. På måndagen höll jag efter fint och idag ser det ut som ett bombnedslag. BOMBNEDSLAG. På förmiddagen igår låg jag i soffan och njöt av en fantastisk filmatisering av Jane Eyre, sedan drog jag iväg till F och jobbade med B-uppsats och sedan iväg till fritidsgård och intervjuade ungdomar. Min Långabror var snäll nog att hämta ungarna, laga middag och natta barnen. Jag kom hem vid nio, slappade i soffan, vaknade i morse, såg allt rot i lägenheten, lämnade barnen på skola och gick sedan hem och nannade gott i soffan i två timmar. Därefter gick jag för att hämta ut barnens julklappar som kommit till en närbutik ganska långt bort. (Näthandel till julklappar kan bara rekommenderas!) När jag kom hem var jag ju tvungen att slå in alla paket och gömma dem högt uppe i en garderob och sedan knöka in alla täcken och kuddar som brukar ligga i den garderoben någon annanstans. Nu måste jag äta lunch och snart kommer min uppsatspartner hit. Jag har inte alls tid att städa innan Kärleken kommer hem igen. Det känns lite trist för själv älskar jag att komma hem till ett nystädat hem om jag varit borta. Det har jag visserligen aldrig fått göra....

Nu lunch sedan dags att transkribera en massa öhhh, öhhh, slappa, röka, gryyyymt och andra viktiga saker som ungdomarna förmedlade till oss igår. Viktigt på riktigt alltså!

Det går när man måste

Jag är faktiskt inte vidare van vid att vara gräsänka. Tack och lov. Men det går faktiskt riktigt bra. Jag har ju liksom inget annat val och då går det. Jag har ett helt annat tålamod när jag är ensam än vad jag brukar ha när jag vet att det finns någon annan som kan ta över när mitt tålamod tryter. Än så länge funkar det som sagt bra, men det har ju bara gått en timme och tjugofem minuter sedan jag hämtade dem från skola och dagis...

Men modershjärtat smälter snabbt...

Filmen är lite läskig. Vad underbart att känna att storebror är trygg när faran hotar!

En skithelg eller en skitLisa

Helgen har inte alls varit så där härlig som jag hade tänkt mig. Barnen har väl känt på sig att vi har haft tid för dem, så bägge två har passat på att prova gränser hela helgen. Jag har varit på ganska (mycket) dåligt humör och något tålamod har jag inte sett skymten av. Jag har insett att jag är skitstressad inför allt skolarbete jag måste göra i december. Hemtenta och B-uppsats och ingen inplanerad ledighet utöver helgdagarna. Vi har känt oss tvingade att ställa in en resa till hemstaden redan den här hösten och den vi tänkte göra i mellandagarna har vi också ställt in. Dumma skitskola. Jag hoppas att F och ja har ork att skriva färdigt vår B-uppsats innan julledigheten så att vi kan åka norrut en sväng i alla fall. Om så bara över nyåshelgen.

Jag är ganksa pessimistisk idag helt enkelt och ganska stressad. Till råga på allt åker Kärleken på lyxkurs med sin skola och bor borta i tre dagar medan jag är ensam med barnen och ska försöka göra min andra fältstudievecka för B-uppsatsen. Tror ni jag kommer få två nätter borta under min utbildning? Det är inte första gången de åker bort på kurs heller. Det är skillnad på folk och folk. Jag är bara lite bitter...

Lasagnen står i ugnen, tzatzikin är färdig, ungarna tittar redan på Draktränaren (filmen), Vienetta-glasstårtan står i frysen. Den här helgen ska få ett mysigt slut, med mys och mat framför filmen. Så det så och hör sen din (min) JÄVLA SURKÄRRING!

Ja, vad säger man?

Storebror är sur på Lillebror. Kreativ som han är tog han sina lär-dig-bokstäver-med-byggare-Bob-klistermärken och "klottrade" på hans säng. Istället för att bli sura fick föräldrarna ett illa dolt fnissanfall.

En helg utan måsten

För första gången på länge har vi inget inplanerat och inga måsten på hela helgen. Ett barnkalas i morgon är det enda. Friheten det innebär är underbar. Lusten att hitta på saker infinner dig då. Jag känner för pulkaåkning, pepparkaksbak, mustiga middagar, kanske konstruera ett eget pepparkakshus i år, löpning och kanske mest av allt att njuta av min fina familj!

Ännu en fredag!

Jag fattar inte vart tiden tar vägen. Det är jag säkert inte ensam om, men det känns ändå som om vi har fredagsmys två gånger i veckan. Det är ju visserligen bara något positivt. Den här fredagen firas med familjen. Med överaskning till barnen, Toy Story 3 på dvd. Med pizza och rödvin. Med öl och chips. Med Kärlek.

Men först måste jag springa iväg och inhandla sånt som behövs för myset och sen hoppas jag att jag orkar städa innan ungarna kommer hem. Tänkte peppa med att spela julskivor för första gången i år. Det blir mysigt!

Jag är het, trots kylan!

Jag gjorde faktiskt som jag sa och tog en runda efter lunchen. 7 km kändes lagom och faktum är att jag tangerade min bästa kilometertid för hösten, kanske den bästa nåogonsin, 05:49 min/km. Jag är lite förvånad själv, det trodde jaa inte med tanke på kylan och ovanan att ha snö som underlag. Nog för att snön är rejält tillplattad och grusad, men ändå... Jag är jävligt begåvad helt enkelt.

Fler träningströsklar

I dag är det - 10 ute.
Det borde vara dags för en löprunda igen, men jag är inte så sugen...
Det är ju ganska varmt och skönt här inne...
och hade jag inte lite ont i halsen i morse...
Det har i och för sig gått över nu...
Kankse ska jag ringa min storebror och få lite hård (men hjärtlig) peppning idag igen, det fungerade väldigt bra i måndags... (jag sprang ju mitt livs första mil då!!)
Borde jag inte vara inne och börja skriva på min hemtenta istället...
Jag tror jag väntar till efter lunch, det är nog lite varmare ute då...

Flygande grisar och granar

Jag gillar vårt adventspyntade köksfönster. Vi flyttade kökssoffan igår, den passar in under fönstret. Barnen har hjälpt till med pyntandet, så det flyger en gris och en gran lite fint i bakgrunden.