En härlig söndag

Den här dagen har varit fantastisk på många vis. Men nu sitter jag i soffan med ett glas vin och har egentligen planer på att surfa efter elektriska barntandborstar, orkar inte riktigt skriva allt bra som hänt idag. Det får bli i punktform idag:

- hela familjen hade sovmorgon
- innan klockan var 12 var hela lägenheten grundligt städad och all disk diskad
- fantastskt fin joggingrunda på 5 km med Gosegrisen som sällskap på cykeln
- Storebror med dotter här på söndagmiddag
- Gin och Tonic och rödvin
- Båda barnen sov redan klockan 20.05
- fantastiskt med andra ord
- tentorna utskrivna och lagda i igenklistrade kuvert (mycket ångest där iofs)

Jack har flyttat ut!

Jack!

Ikväll får han flytta ut på balkongen.

Genus

När han själv fick välja köpte han rosa nappar. Alltid något! Men här kommer vi nog stå tills jag bär hem honom. Han kommer inte gå härifrån frivilligt misstänker jag...

Spännande en lördagmorgon

All hallows eve

Vi har tydligen en ny högtid här i Sverige. halloween kallas den. Denf ann s inte när jag var barn eller ens när jag var tonåring. Jag vikarierade på en förskola på Lidingö första gången jag kom i kontakt med det firandet. Jag hade i alla fall tänkt mig en lightversion hemma i Lisafamiljen och köpte därför en stor härlig pumpa igår som jag och Gosegrisen ska skära till ett läskigt ansikte. Sen kom jag på att det kunde vara skoj att göra enmiddag med läskigt tema på kvällen och kanse kan vi pynta lite med äckliga spindlar eller något. Men sen fick det verkligen räcka, så när Gosegrisen sa att han skulle klä ut sig och knacka dörr och få godis, så jag NEJ. ABSOLUT INTE! Det skulle jag inte ha sagt för då brakade helvetet löst där hemma. Vi fick veta att vi var jordens sämsta föräldrar, att vi var hatade och att resten av festen inte var något roligt alls. Han var så arg, så ledsen och besviken. Till slut såg jag ingen annan utväg än att rina de andra föräldrarna i kvarteret bara föra tt fråga hur de brukade göra på Halloween. Det visade sig att idag, skulle en massa ungar för första gången få gå och knacka dörr. Jag kände att då kan väl Gosegrisen få hänga på han också. Han vill vara ett spöke. Det kommer bli fint, ett litet lakan som är ute och tigger godis. Jag tror Gullebullen också ska få vara med. Tänk er, två söta små spöken... Det blir nog bra.

Studielycka

Jag sitter på bussen på väg till skolan med en lite bubblande känsla i magen. Det är glädje- och förväntansbubblor. De senaste dagarna har jag varit otroligt effektiv och tentaskrivandet har flutit på perfekt. Det är en otroligt tillfredsställande känsla när man avslutar sin dag och verkligen känner sig nöjd med det man uträttat. Jag har höga förväntningar på den här dagen!

Är det nu, är det nu det börjar??

Klockan 01.40 i natt vaknade hela familjen, i vårt gemensamma sovrum, av att Gullebullen satte sig upp i sängen och var fly förbannad. Han ylade något om att "han ville ha den och att han skulle ha den". Jag som trodde att det handlade om täcket eller hans röda snuttetrasa försökte trösta honom och ge honom den. Men det dög verkligen inte. Han blev bara ännu mer förbannad och sprang iväg och klättrade upp på skrivbordet, ställde sig där och bara SKREK. Vi andra var klarvakna vid det här laget och Gosegrisen surade för att han blivit väckt medan Kärleken och jag lönlöst försökte trösta Gullebullen. Vi insåg ju att han måste ha drömt om något fruktansvärt orättvist eftersom han var i upplösningstillstånd. Med tanke på hur Storebror behandlat honom kvällen innan, som dagens hackkyckling, var det lätt för mig att tänka att han säkert varit en riktig retsticka i drömmen också. Skillnaden den här gången var att han sa ifrån mer än vanligt. Nu vet vi ju inte vad som utlöste det hela men till slut ville han komma tillbaka till sängen och krypa ner under mitt täcke och begärde en flaska välling. Det fick han såklart, vi vågade inte trotsa honom på något vis efter den uppvisningen.

I morse visade han ånyo prov på sin lite nyupptäckta förmåga att säga ifrån, det har ju hänt förut såklart, men jag skulle ändå kalla honom för en nöjd och lätthanterlig pojk. Som sagt i morse när det var dags att ta på sig lät han meddela att han inte alls skulle ha jacka på sig, och inte mössa och inte tröja, bara skor. Han tog av sig jackan han ahde på sig och kastade in den i garderoben igen och slängde igen garderobsdörren. Till slut lyckades jag lura honom genom att låta honom välja mellan jacka eller tjocktröja och mössa. Han valde det senare och promenaden till dagis gick mycket smidigt.

Men jag har en känsla av att det kommande året kommer bli tålamodsprövande. Det är bara att samla kraft och hoppas på att det går över så snabbt det bara går. Även om Gosegrisen just nu är en härligt pubertal 6-åring går det ju ändå att resonera med hon och han resonerar tillbaks. Jag ser inte riktigt fram emot kommande vansinnesutbrott i hallen, kamp om av och påklädning och krisreaktioner på att en banan blivit delad på fel sätt. Som sagt, jag tar sats.

Där ute i verkligheten

Om man går till 7-eleven för att köpa en kaffelatte (men kommer tillbaka med en godispåse istället...) så kan man upptäcka att det är en fantastisk höstdag där ute. Man kan även snubbla på läskiga löpsedlar om elvaåringar som blivit påkörda av spårvagnar. Huvaligen vilka nerver man ska ha när barnen ska ut själva i lokaltrafiken.

Nya tag!

Ännu en tenta. Nya tag och tillbaks på biblioteket där jag är som mest effektiv!

Efterrätt

När svärmor får bestämma blir det marängswiss till efterrätt. Att ha krossade salta cashewnötter på var däremot inget för henne. Det var skitgott!

Snål med sitt snor

Gullebullen är så där häligt snorig så att när han vaknar på morgonen har han två hårda snorkakor som täpper igen hela näsan. Jag försökte få ta bort dem i morse, men han protesterade vilt och till slut gjorde jag det med tvång. Det skulle jag inte ha gjort, han blev så förbannad på mig att han lyckades sno tillbaka snorkråkan jag hade på fingret och stoppade helt sonika tillbaka den i sin egen näsa igen, där den hör hemma. Kan man kalla det analt?

Svärmor är här...

... och lugnet har lagt sig här hemma. Ungarna sitter som små ljus och bara samtalar med henne. Hon borde vara här jämt. Ikväll får hon och jag lödagsmys medans Kärleken konstigt nog är den som ska gå på Långa Brors inflyttningsfest. Han hävdar att han också hjälpte till med flytten genom att vara hemma med våra barn. Jag tycker att det var ett dåligt argument, men tycker att han förtjänar en festkväll väl, men kanske för andra meriter än det.

Huvudvärk och drömmar

Jag har fått nyckeln till ett studierum som finns i vårt kvarter. Jättebra att slippa åka in till stan, vara nära hemma men ändå få vara ifred. Men studiemotivationen vill inte riktigt infinna sig. Dels så räckte tydligen vårt nätverk ända hit så jag kan surfa här också men jag har ont i huvudet också och känner mig allmänt omotiverad att börja med frågan som är den sisgta på den första tentan. Jag har väntat med den till sist eftersom jag kan minst om den. Det var kanske inte så smart. Mest sitter jag och drömemr mig in i framtiden till en Värmlandstripp i november och till julfirandet i sommarhuset. Gosegrisen pratar om julafton och julklappar hela tiden, så det är svårt att inte låta sig ryckas med. Jag vill ha knäck, snö, glögg och julgranspynt nu!

Lunch

Vilken tur att jag har en god mustig linssoppa som matlåda så jag slipper äta bara en stor maffig foccacia till lunch!

Fredag i Lisas liv

Sitter med en lätt molande rygg och försöker engegera mig i en tenta. Jag tror att jag behöver ta en paus och åka till systembolaget och köpa en flarra rödvin inför kvällens fredagsmys med grannmamman och grannpojken. Kärleken leker doktor på annat håll i kväll. Jag tror minsann jag ska få mig en pyjamas också. Köpte min första i vuxen ålder för några veckor sen och insåg att det var ofantligt trevligt att sova i pyjamas. Nu behöver jag en till att varva med när den andra ligger i tvätten. Jo men så får det bli. När jag kommer tillbaka hem igen, ska jag kanske vara flitig hela eftermiddagen. Lika bra att säga kanske så lovar jag inte för mycket.

Reflexer

Jag upptäckte till min stora glädje att det är reflexband på min nya sport-bh. Vilken himla tur, jag har nämligen stora planer på att jogga omkring iförd endast den och kanske mina tights i höstmörkret.

Tentaångest

Ska precis sätta mig med min första tenta men har svårt att förmå mig att öppna dokumentet. Jag håller på med en fråga som jag har läst all nödvändig littertur till och varit på alla tillhörande föreläsningar men ändå så känns det som om jag inte får den där sköna överblicken. Jag begriper inte riktigt vad det är de är ute efter. Kanske tror jag att det ska vara mer invecklat än vad det egentligen måste, men jag törs inte riktigt ta risken och köra på den lite mer lättviktiga varianten. Man snart får jag nog bestämma mig för den lätta och sedan är det bara att hoppas på det bästa. *suck*

Man kan inte prata högt med sig själv på ett bibliotek...

... men det kan man göra här hemma:

"OK Lisa, nu stänger du ner facebook, sen dricker du upp ditt kaffe och går på toaletten, efter det tar du fram dina anteckningar och låter dig inspireras inför frågan om socialpedagogik. Men först kan du ju blogga lite om att du sitter och pratar högt med dig själv... OK?"

Vardagsrealism

Det må hända att jag fått vila ut och fått tänka på mig själv i helgen och det var jag faktiskt förtjänt av. Gårdagen flöt också på fantastiskt bra med en större effektivitet i tentaskrivningen än vad jag räknat med och jag var fantastiskt tålmodig hela kvällen, blev aldrig arg på mina barn utan talade dem sakligt till rätta när de var förbannade eller slogs. Jag joggade i min nya fina utrustning och gjorde min snabbaste runda hittills. Det har varit bra på sista tiden med andra ord. Men jag misstänker att det var tvunget att balanseras upp till en lagom nivå av jävlighet. Den här morgonen började förvisso fantastiskt med två föräldrar som fick äta sin frukost i lugn och ro och barn som skötte sig fint. Så när pappan i hushållet hastade iväg till bussen var barnen färdigklädda, napp och snutte nerpackat till Gullebullen och Gosegrisen gymnastikkläder stod färdiga i hallen. För att inte tala om min gedigna packning till dagens tentaskrivande i biblioteket med en burk med plommon, klementiner och ett äpple för att äta istället för godis, en termos med kaffe och varm mjölk, en laptop, en massa anteckningar och massvis med böcker. Vi var redo att dra helt enkelt och i god tid var vi ute för en gångs skull.

Jag förstår att ni väntar på vad det var som gick åt helvete och jag kan meddela att när vi väl skulle gå ut hittade jag inte mina lägenhetsnycklar, inte någonstans. De låg inte i skålen där de ska ligga, de låg inte i någon av mina jack- eller byxfickor. De låg inte i bokhyllan där jag eventuellet kan ha lagt dem och inte på toaletten, under något skåp eller i barnens leksakslådor heller. Det var bara för mig att lämna min packning hemma och springa med ungarna till dagis och skola, helt plötsligt väldigt sent ute och med olåst lägenhetsdörr. Snabbt in med Gullebullen på sin avdelning och springa iväg till bussen som kom precis i lagom tid för att vi skulle hinna tills det ringde in på skolan. Men på bussen pussar jag min son på örat och får precis syn på hans gymnastiklärare som sitter på sätet bredvid. SKIT också, jag slängde inte bara in Gullebullen på dagis jag slängde även in påsen med gymnstikkläder.

Jag fick skjuts till dagis av en snäll förälder och sprang tillbaka till skolan på rätt så ömma och stela ben efter gårdagens superjogg. Väl hemma igen hittade jag nycklarna i min nya träningsjacka som jag lyft på tusen gånger i mitt desperata letande, men aldrig tittat i eftersom jag var hundraprocentigt övertygad om att jag skulle komma ihåg om jag hade sprungit med en tung nyckelknippa i fickan. Det gjorde jag inte heller. Däremot hade jag helt glömt bort att jag gick till affären, skär och grann i ansiktet, efter min joggingrunda för att handla bacon och frukt och med nycklarna i fickan, såklart.

Så dagen hade en dålig start och idag provar jag konststycket att skriva hemtenta hemifrån. Utan hjälp från en amitiös och perfekt miljö på biblioteket. Hittils har det inte gått så bra, men jag jobbar på det. Jag jobbar på det...

Gilla skrivarstuga!

Sitter på bibblan med första frågan på en av mina två hemtentor. Det är skoj, jag gillar känslan av produktivitet som dyker upp när man efter en tids stötande och blötande helt plötsligt har fått ihop en dryg sida. Ännu skönare är det när man läser igenom den och tycker att den duger bra. Jag hoppas snart bli klar med första frågan och tänker då bege mig hemåt för en välförtjänt joggingrunda i nya outfiten. Jösses! Vart fan är slapparLisa och vem faen är du, kan man ju fråga sig!

Flitens lampa måste lysa länge

De två följande veckorna har jag två hemtentor att skriva. Man kunde ju inbilla sig att eftersom vardera kurs är på 7.5 poäng så skulle tentorna vara hälften så mastiga som de brukar vara på en 15 poängare, men icke då. Det blir till att jobba på och hoppas på det bästa men absolut nöja sig med godkänt. Jag har nämligen vissa planer på att träffa min man och mina barn under de här veckorna...

En belönad hurtbulle!

Nya löparskor, ny sport-bh, nya löpartights, ny vindjacka och en ny träningst-shirt. Nu kommer jag vara så snygg i motionsspåren att jag blir duktig av bara farten! Jag längtar till morgondagens provtur.

Semester del 7

41 minuter.

Semester del 6

Semester del 5 - jag älskar havet

Semester del 4

Kaffe o kaka

Semester del 3

Ingen semester utan panflöjtsmusik...?

Semester del 2

Lunch.

Semester del 1

Nu ska jag hitta ett trevligt lunchställe.

Lyx

På väg mot egen tid och goda vänner. Rödvin, prat och lyxpizza. Joggingtur vid havet. På väg mot en minisemester. Dags att tänka på mig själv.

Good Will Hunting

Inte så mycket skryt som oro den här gången...

Igår kväll när Kärleken och jag stod och diskade hojtade Gosegrisen från vardagsrummet:

"Om man har fyra 50-lappar, har man 500, nej 200 kronor då?"

"Alldeles riktigt" hojtar vi tillbaka och jag skämtar lite om att han är vår egen lilla Will Hunting...

"Pappa! Är 93+2+95 likamed 190?"

"Ja det stämmer bra" nu med en lite road bekymmersrynka i pannan. Han går in i vardagsrummet och jag hör honom fråga om han räknade ut det nu.

"Nej det gjorde jag i skolan idag."

Sen hör jag inte mer, men efter ett tag kommer Kärleken tillbaks till mig och säger:

"Lustigt att du pratade om vår egen lilla Will Hunting förut. Vet du när han gjorde det i skolan? Han smög in i ettornas och tvåornas klassrum och då stod det kvar en del tal på tavlan som han löste."

Ja det var ju faktiskt lite lustigt. Vi bestämde oss för att hela lösningen antagligen stod på tavlan även det där med att svaret var 190, men Kärleken blev nyfinken och provade honom med ett annat tal istället. 81+4+85!

"Det blir 169, nej vänta det blir 170!"

Ok, det var nu troligt att han faktiskt hade löst talet helt själv och vi blev mycket stolta, såklart.

Vi funderade dock på om vi borde berätta i skolan att han har en fallenhet för matematik eller om vi ska låta de upptäcka det själva. Det är ju inte så att han är duktig på att själv skriva siffror och jag tvivlar på att han vet vad "=" betyder. Men i morse kom vi sent till fritids så vi kom precis lagom till när de släppte in alla barnen i klassrummet för morgonsamling och jag passar på att tjuvkika på tavlan. Där står inga tal över huvudtaget men klassfröken upptäcker att jag tittar efter något och då berättar jag att Gosegrisen har löst ettornas och tvåornas tal på tavlan och hon säger att hon suddade ut dem i morse. Jag drar exemplet med 190 och de ser lite oförstående ut, men jag var tvungen att dra.

På vägen hem inser jag att det antaglien har stått så här på tavlan: 92+3=95!

Gosegrisen kan inte några matematiska tecken, så han har väl helt enkelt plussat ihop de siffror han såg. Och borde det inte vara så att om man ska addera flera olika tal så ställer man upp det typ så här:

92
3
+ 95
----------
190

??????

Jag vet inte men helt plötsligt så känns det lite läskigt också. Tänk om han faktiskt på riktigt är ovanligt begåvad när det gäller matematik och logik. Vad ska vi göra då?? Är det någon med erfarenhet från skolan eller med barn i den åldern som kan bekräfta mina teorier eller lugna ner mig lite. Det låter väl såklart lite fånigt att bli bekymrad över en eventuell begåvning, men med tanke på hans historia som otroligt ovanligt envist tyst person så har jag väldigt lätt för att bekymra mig för honom. Åhhhh!?

Ute och cyklar?

Man ser spindelns ludna ben. Så jäkla äckligt! Blöööääääääöö!

Lisa börjar bli gammal

Jag känner att jag börja bli gammal. Gammal och stel i mina leder. Den sista veckan har jag ofta haft ont i ryggen. Det räcker inte med att vara duktig och jogga alltså. Jag måste börja göra lite mag- och ryggövningar också. Gud vad jobbigt! Men det är väl bara att sätta igång och hoppas att det inte är för sent för min svaga och tidigare oomhändertagna kropp...

Äntligen!

8-17 i skolan idag och ganska slut i huvudet. Längtar till helgens egen Lisasemester!

Ikväll

Mysbyxor, fotboll på tv, chips, dip, smågodis & öl. Tjejkvällar är fina grejer det!

Underbara höst

Jag kan kosta på mig att vara lite optimistisk i dag. Det är ju inte alltid man känner sig sådan i mitten av oktober med mens och två hemtentor som lurar bakom hörnet. Men, idag känner jag tilltro till framtiden. En stor del beror på gårdagens nyheter om stipendiet och upptäckten eller snarare ouptäckten av löss. Vi har inte hittat några även om barnen inte satt still för att bli kammade i tjugo minuter tror jag att vi går säkert den här gången. Ta i trä. Men livet känns även skönt för att vi har haft så många fina höstdagar den sista tiden och för att färgerna ute är så vackra just nu. Jag njuter av att min joggning går alldeles utmärkt inte bara i mängd utan nu har jag kommit så långt att jag faktiskt inet vill dö under rundan utan studsar fram på pigga ben. Jag har äntligen kommit igång med min skolmotivation och är numera en flitig besökare på biblioteket. Jag ser lite fram emot att ladda väskan full med böcker, dator och kaffe och viktiga tenta-skrivar-tillbehör för att ge mig av till skolan och vara flitig och smart. Men det tänker jag börja med först nästa vecka. Den här veckan är det läsa som gäller och ett besök hos fina S i helgen, bara för mig utan både man och barn. Livet är gött helt enkelt!

Stipendielycka

Det kommer ramla in ett saftigt bidrag till familjens kassa. SAFTIGT! Så nu sitter jag och googlar goda och kanske lite dyra restauranger i Malmö dit vi kommer styra kosan senare i höst. Det rinner i munne och kliar lite i fingrarna. Men under dagens joggingtur var även föruftet med och arbetade tillsammans med mina konsumtionsdrömmar och det nämnde någonting om att spara. Det låter ju rimligt och det bästa av allt är att de kommer räcka till både och.

Lus lusigare lusigast

Då var det dags igen. Att kolla mitt och barnens hår efter lus alltså. Fick mail från Gulleplutts förskola om att det finns på avdelningen och att alla barn måste kammas och om det finns löss behandlas innan de får komma tillbaks.

Jävlarns vad det kliar. Det kliar ju alltid i min hårbotten men i dag har det nog kliat lite mer än vanligt. Kammade mig själv nyss och det verkar lugnt, men jag funderar på om kammen kanske är för gles. Jag får köpa en tätare och hoppas på det bästa. Annars är det väl bara att tvätta, det är ju inte så himla dramatiskt som det låter. Tror jag.

Ta da!

Garderoberna kostade 700 spänn på Blocket och bilhyra gick på 600, så sammanlagt 1300 kr för hela kalaset! Mycket billigare än på Ikea och lite miljövänligare än att köpa nytt.

Grisförvaring

Hur ska vi få plats med en dammsugare där inne? Gulleplutt flyttade visst in!

Förvaringsbehov!

Kärleken och Långa Bror är iväg och köper garderober som vi fyndat på Blocket. Äntligen kommer det finnas ett utrymme för de här grejerna:


Dammsugaren, vår dramaten, lådor och blöjpakeet.



Strykbrädet



Förlängningsskivorna till matbordet och alla våra ryggsäckar!



Fortsättning följer!

Jo, han är ett geni!!

Gg: Kostade verkligen den här filmen 59 kr?

Lisa: Ja, det står ju där, titta, 1 film för 59 och 2 filmer för 99 kr!

Jag börjar prata med en mamma som vi möter på vägen hem från affären. Men blir snart avbruten av Gosegrisen a k a Geniet.

Gg: Men varför kostar två filmer 99, det borde ju kosta 118 kr om en film kostar 59!?

Jodå, han är vårt lilla geni. Hoppas att räkneglädjen finns kvar till ettan när de kommer få börja räkna i skolan.

Inte riktigt friskt?

Jag sitter på bibblan och försöker vara flitig men mina tankar vandrar hela tiden iväg mot fredageftermiddagen. Inte till kvällens fredagsmys med vin och godsaker utan till min planerade joggingrunda på fem kilometer. Om det inte vore så friskt skulle jag börja fundera på om jag kanske var lite sjuk (i huvudet kanske)...

Äntligen

Äntligen är det som jag älskar mest med hösten här: prasslande löv på marken och den där goda lukten av jord och natur! Jag tror jag måste flytta ut på landet när jag blir stor...

Lite optimism

Är fullkomligt proppmätt efter en smaskig lunch med grillad kyckling och en greksallad brevid. Men jag får inte bli för däst och trött på det här. Har bestämt mig för en joggingtur i dag. För övrigt känns livet lite roligare och bättre i dag. Det kan bero på att jag var disciplinerad i morse och for till biblioteket och skötte mig utmärkt. Jag mår bra av rutin och ordning i livet, därför har jag nu schemalagt mitt pluggande i kalendern. När jag har lediga dagar eller långa håltimmar ska jag helt enkelt massa mig iväg till bibblan och vara effektiv. Det står så i min kalender. Hemtentorna blir så mycket roligare att skriva om man vet vad man ska och har läst det man borde.

Jag ser framemot kvällen också. Vi ska ha tjejkväll med film, indisk take away och förhoppningsvis lite godis...

Om man är duktig och joggar över en mil i veckan, kan man inte få äta lite godis då?

Arborist javisst

Det härjar arborister utanför biblioteket i dag. Som tur är kan jag inte se dem för det skulle vara alldeles för intressant att titta på. Nu hör jag dem bara och deras maskiner stör en hel del. Tyvärr.

Ajajaj

Jag hostade ovanligt mycket igår kväll och till min stora glädje kände jag mig frisk i morse när jag vaknade, inget snor, inget kli i halsen och inte hostigt slem. Men tjugo minuter senare medan jag var en god fru och gjorde i ordning Kärlekens kaffetermos råkade jag klia mig samtidigt som jag långsamt vred på huvudet. Det skulle jag inte ha gjort. Nackspärren kom som en spik rätt in snett ner bakom örat. Det gör ont och det gjorde det lite svårare att bestämma sig för att det här ska bli en pigg, bra och effektiv dag. Jag tycker lite synd om mig själv och får väl ta en sväng förbi ett apotek för lite voltaren-shopping. Huuuuurra.

Tankens kraft?

I dag har jag försökt tänka mig pigg, frisk, glad och tålmodig. Det har inte gått alls bra, kanske att jag inte är förkyld på riktigt men resten var svårpåverkat. Jag hoppas på en bättre dag i morgon och att en lugn stund i soffan med smaskigt te sen ska göra kvällen lite värdig.

PS. I dag kan jag inte skylla något på barnen, det är jag som är trött, dum och konfliktstinn inte de. De är faktiskt ganska underbara, det kan även en surkärring se.

Vi plockade trattisar igår!

Jag gillar inte svamp och vi har kvar från i fjol, så de här ger vi bort som tack för lånet av bilen, där tror vi att vi vet att de kommer att uppskattas och tillagas på många vis.

En tung måndag...

... blev precis lite lättare. Jag känner mig ganska sliten efter helgen. Jag vet inte om det blev för mycket party (jag tror inte det faktiskt, drack väldigt behärskat i lördags) i helgen eller om jag till slut dabbats av förkylningen som resten av familjen har haft i någon vecka. I vilket fall som helst så känner jag mig rätt så trött och hängig idag plus att mitt skinn i ansiktet och på halsen stramar och drar och kliar, precis som det "ska" göra på hösten... Ja jag känner mig lite sjuk helt enkelt och bestämde mig därför för att skola i dag igen, trots det dåliga samvetet som det gav mig. Men efter att ha spanat in vår studentportal så visar det sig att eftermiddagens föreläsning är inställd. Föreläsaren kanske också känner sig trött och som om hennes skinn är för litet... Så nu kan jag vara hemma med gott samvete och samtidigt passa på att plugga lite och stället känna att jag är DUKTIG och inte lat. Tänk så bra det kan bli!

För övrigt hade jag bestämt att det var den här veckan som jag skulle rycka upp mig igen, börja åka till bibblan och plugga, strunta i socker på veckorna och inte knapra på skorpor på kvällarna. Det känns tungt, jag vill ju ha godis och kanelbullar idag, men jag ska minsann kämpa vidare och hoppas att förkylningen lägger sig så att jag kan ge mig ut på en joggingtur i morgon, den elfte för den här säsongen. Fan vad jag är duktig ändå!

Det blev sent igår

Det är tidig morgon nu. Men gårdagen var fantastisk med god mat, sköna bad och trevligt folk. Jag och Jenny sprang för mig rekordlångt för den här säsongen 4.6 km på 31 minuter. En kilometertid på 06:46. Även rekordsnabbt alltså. Tänk om jag skulle klara milen på näst års träningsläger...!?

Dagen börjar ta form

Det fattas åtta par skor.


Pappa har börjat elda i brygghuset.


Kvällens middag är förberedd och nu börjar det bli dags för korv med bröd.

On the road again

Dubbelskolk

Idag skolkar både jag och Gosegrisen. Han ville vara ledig idag sa han, då fick han det. Han sorterar pokemonkort och spelar dataspel medan jag diskar, städar och packar. Förut fikade vi. Vi har det mysigt. Fredagsmys!