Medlut

I dag är det exakt en månad sedan Gosegrisens fröknar var här och hälsade på. Dagen då någon (antagligen han själv) bestämde sig för att dra ur proppen och låta orden flöda. Idag kommer Gosegrisens framtida fröknar hit för att hälsa på. Jag kan inte riktigt beskriva min lättnad över att saker och ting helt plötsligt faller på plats och rullar på. Det som för ett år sedan och i den förra stadsdelen kändes som en riktigt tung och brant uppförsbacke, har nu och här vänts till lite sluttande nerför. Inga konstigheter. Vill ni att vi ska komma hem er och om ni tror att det funkar, så gör vi det. Inte bara en eller för den delen två pedagoger, utan alla tre kommer hit idag. Det mest fantastiska den här gången är väl att det inte ens var vi som tog initiativet, utan en av förskolans personal ringde till rektorn på den blivande skolan och några timmar senare fick vi ett samtal där en vänlig själ frågade när det passade att de skulle komma och hur många gånger vi ville att de skulle ske. Jag hade inget svar där och då, utan blev så paff så jag fick be om att få ringa upp någon vecka senare.

Gosegrisen är nöjd och har bestämt att han vill pussla och pyssla med dem. Jag är nöjd jag med och ibland är det fantastiskt skönt med lite medlut.