Oh no!

Läste igenom en gammal tenta från den här kursen. PANIK är bara förnamnet. I morgon är det tre veckor till tentan. Tror att jag måste skriva ut alla gamla tentor och sammanställa alla frågor och plugga efter dem. Shit vad det är läskigt med salstenta om man inte varit så flitig som man borde varit. Nästa vecka är det StudieDISCIPLIN som gäller... väl?

Blöjvägrare

Gullebullen har plötsligt förvandlats till en nakenfis precis som hans storebror också varit sedan 1,5-års åldern. Idag har 2 blöjor åkt av och sedan hävdar han att han ska kissa eller bajsa på toaletten, men icke då, det är bara ett spel för gallerierna för att slippa ha blöjan på sig. Vi får väl se om vi hittar en blöt pöl i ett hörn någon gång. Så länge jag slipper mystiska högar i hörnen känns det ändå överkomligt...

En dag i konsumtionens tecken

06.30 morgonmys? med Gosegrisen framför Bolibompa och Lattjolajban

09.00 Frukosten färdigäten för länge sedan, typisk Lisa-frukost, ät vad du vill bara du dukar fram till dig själv...

09.30 panta burkar till Gosegrisen, det blev 35 spänn, nästa gång får han nog jobba för pengarna

10.00 slänga soporna och akta sig för att inte hlka ner i sjön

10.30 bussen in till stan, ståplats hela vägen

11.15 Barnen med sin skörd på leksaksaffären

11.45 Gosegrisen föreslog lunch på mac e´donken och vi var inte sena att hänga på, spana in 3-påsen i bakgrunden, i den ligger Kärlekens nya iPhone

13.00 Det var inte det lättaste att parera sig fram i fullproppat Nordstan med två nyinköpta plastbackar (att ha lakanen i under sängen)

14.00 Men med lakanen borta ur Kärlekens garderob, fick jag äntligen två hyllor till mitt förfogande i min garderob

14.20 Dags att börja ta sig an lördagsplocket

16.30 nyss hemkommen från frisören, mycket nöjd! Kort är gort, eller kott e gott?

En dag i bilder

Som vanligt inspireras jag av andra (Ninne) så idag ska jag försöka mig på konststycket att ta en bild i timmen och sedan presentera dagen här i bloggen. Det hade ju inte varit lika jobbigt om inte min mobilkamera suger, så nu bär det av in till stan med stora kameran i handen. Resultat visas förhoppningsvis senare.

Medicinskräck

Jag har hört att det är superpedagogiskt av mammor att bli arga på sina 5-åriga söner när de inte vill ta någon form av smärtstillande trots att de stortjuter av öronvärk. Det fungerar verkligen superbra. Inte. Vilken tur att min 5-åring har en mer pedagogisk pappa som kom på att det räckte med lite minralvatten efteråt för att få ungen att klunka i sig alvedon. Jag vet inte vart mitt tålamod tagit vägen, men jag låter väl meddela när det är upphittat igen.

Blä-fis-konk

Idag är en dålig dag, helt utan rimlig förklaring är jag en riktig surtant utan ens en gnutta tålamod. Snart ska jag gå in och lägga mig i sängen och dra täcket över huvudet. Måste visst vispa grädde först till barnens våfflor och kanske borde jag äta min lunchlåda som fortfarande står orörd. Gullebullen är sjuk också, eller han kändes åtminstone febrig när jag hämtade hem honom efter att personalen ringt och sagt att han inte verkade kry. Men väl hemma verkar han måttlig dålig... men mycket gnällig är han, så något är det säkert. Jag kan ju ha smittat honom med surkärring-sjukan.

Om snö

Jag har den senaste veckan velat gnälla lite över folk och fä och media, det har inte blivit så, men Ninne hon vet vad hon snackar om. Hade det varit en uppropslista hade jag skrivit under på direkten.

Lycka

Lycka är att få det här svaret på den här frågan:

"Är det något du vill att jag ska säga till fröknarna idag?"

"Nej, inget alls"

"Inte ens att du vill fortsätta att bygga på snöiglon idag?"

"Nej, det är inga problem, vill jag bygga med den frågar jag bara min kompisar om jag får vara med, jag behöver ingen hjälp av fröknarna med det!"

Väck mig om det blir spännande på upploppet...

... sa jag innan jag la mig till rätta i soffan med huvudet i Kärlekens knä. Jag gillar verkligen vintersport och gärna skidåkning, men jag var så himla trött så efter det första varvet på den klassiska delen gav jag upp och somnade.

En minut senare, kändes det som, vaknade jag av att kärleken skrek något om att det var spännande nu. Jag blev vettskrämd och förstod absolut ingenting. Många läskiga tankar hann flöda igenom min darriga kropp innan jag fick fokus på tv:n och förstod att det var spännande i skidtävlingen jag somnat ifrån. Jag hann precis vakna till för att se målgången. Oj vad besviken jag blev. Man ska inte tro att det räcker med att se en spännande slutspurt. Jag känner mig fullkomligt snuvad på konfekten. Hela grejen med längdskidor är ju ändå att se hela loppet, se alla mellantider och bita på naglarna de sista varven. Det missade jag. Jag måste nog se loppet i repris idag, bara för att få en känsla av hur coolt det var.

Kärleken är i alla fall lycklig och en bättre födelsedagspresenet kunde han inte önska sig. I morse stod sig tydligen våra materiella presenter ganska bleka i jämförelse med gårdagkvällens sportupplevelse. Men var jag dum nog att fråga vad som var bäst, får jag väl skylla mig själv!

Grattis kära Kärlek!

Hata surkärringar

Idag stötte jag på värsta sortens surkärring på affären. Vi har en ganska trång mataffär i närheten och jag stod och valde mellan olika smaskiga kakor när jag märkte att en dam (även kallad surkärring) behövde komma förbi så jag tog ett steg framåt. Damen måste ha vänt på en femöring bakom ryggen på mig, för när jag skulle ta ett steg bakåt så backade jag in i henne. Jag bad så hemskt mycket om ursäkt och frågade om det gick bra. Hon svarade som den kärring hon visade sig vara, surt och bittert:

"Jodå, det gick bra, den här gången..."

Vad är det för fel på folk som inte kan ta en hövlig ursäkt utan måste antyda att de kan ramla och dö och händer det inte nu kommer det antagligen hända nästa gång jag går in i någon?

Åh, jag blev så sur, kände för att springa efter henne och kalla henne fula ord.

Men kakorna jag till slut valde blir nog goda.

Ojsan!

Klockan är bara 10.16 och jag har redan sorterat och organiserat garderoberna och byrån i hallen. Jag kan inte vara riktigt frisk. Undrar hur länge ordningen kommer hålla i sig?

Bokmal?

Tack Ninne som stal denna från Lisa, den var fin! Jag tog den med.

Som läsare är jag: Periodare, men ofta är det allt eller inget som gäller
Som bloggare är jag: Från tanke till text utan att passera gå
Senast lästa bok: Så länge vi båda andas
Senast köpta bok/böcker: Så länge vi båda andas
Favoritförfattare: Selma Lagerlöf, John Irving, Marianne Fredriksson, Isabel Allende och tydligen Stephenie Meyer, Håkan Nesser
Favoritdeckarförfattare: Håkan Nesser
Jag läser allt av: Underhållningsvärde som berör och förströr
Jag läser helst inte (genre/författare): Skulle antagligen aldrig ge mig på en Tom Clancy bok
Vid hyllan för fackböcker letar jag: kokböcker
Förutom svenska läser jag gärna: svenska
Högst upp i min att-läsa-hög just nu ligger: Tyvärr en massa studielitteratur, bl a socialpsykologi
Högst upp på min bok-önskelista just nu står: Det är helt blankt, kan för tillfället bara tänka mig att läsa om favoritkapitlena i Twilight-serien
När jag går på antikvariat letar jag alltid: Åh, Stig Claesson, åh hur kunde jag glömma honom där uppe!

Det ordnar sig

Usch, jag har en ganska jobbig "det ordnar sig"-inställning till skolan just nu och har haft det på tok för länge, för nu är det snart bara en månad kvar till tentan och fortsätter jag så här kommer det inte alls att ordna sig. Skärpning nu!

Attitydförändring?

Eller bara tillfällig harmoni?

Något har i alla fall skett med Gosegrisens mycket negativa inställning till den nya förskolan de senaste dagarna. Vi har iofs misstänkt att det inte varit så illa eftersom personalen glatt delat med sig om hans skratt och nöje under dagarna. Men, i tisdags höll jag på att tappa hakan när han glatt berättade detaljerat om en utflykt de haft till tjärnen, med tillhörande varmchoklad, macka, vass-brytning och springtävling hem som han förövrigt vann tillsammans med en av fröknarna (pedagogerna). Det sensationella är egentligen inte att han ahde roligt utan att han berättade om det detaljerat inte bara en utan två gånger eftersom pappan också behövde få veta!

Sedan hände nästa konstiga grej. Han har ju fullkomligen hatat vintern efter att snön inte längre var en nyhet alltså typ, efter dag 2 med snö. Varje morgon har han beklagat sig, varje helg har vi haft långa dispyter om utelek innan någon av oss gett upp. Så hände det igår att när jag kommer hem från skolan så hittar jag Kärleken och barnen ute gungandes, på Gosegrisens initiativ. De var ute i säkert en timme, helt otroligt.

Och i morse som pricken över i, när jag verkligen förväntat mig en ganska motig morgon med frukost på dagis för första gången på dryga veckan. Då börjar han gnälla över att han slutar redan halv fyra idag och inte klockan fem eller sex. Jag försökte säga att det inte alltid är kul att vara kvar så länge eftersom personalen på hans avdelning går hem och det kan vara andra fröknar då. Det gjorde honom inget alls, påstod han, han hade ju redan träffat flera av de andra avdelningarnas fröknar och de verkade snälla, så det skulle minsann inte vara några problem.

Jag är förvånad, men samtidigt är det väldigt skönt med lite andrum i dagis-krisen. Jag funderar på om det beror på att vi har börjat berätta allt han vill och funderar över för fröknarna i hallen på morgonen så att han hör och verkligen vet att de vet. Gosegrisen har ju inte pratat med personalen pån ågon av sina förskolor på ca 3 år (jag vet att det finns diverse namn och diagnoser på det, men det är ett annat kapitel...). Vi har i alla fall alltid tyckt att vi inte ska vara hans språkrör och att hans frustration över att inte få som han vill kanske skulle motivera honom att börja prata. Det har det inte gjort, det har bara resulterat i en mycket frustrerad och utåtagerande kille i hemmets trygga vrå istället.

Jag kan idag verkligen inte begripa att vi inte fattat tidigare att det inte var en vidare bra strategi, det har ju inte resulterat i något som vi tänkt oss. Hur många gånger har vi inte fått hem en kille som hjärteskärande berättar att han "är törstig för att han bara fick ett glas vatten till lunchen idag" eller börjat gråta på kvällen när han förklarar att de glömde ge honom ett ägg på den efterlängtade äggfrukosten eller den goda såsen till fisken vid lunch. Hur många gånger har inte jag och kärleken velat lägga oss ner och gråta bredvid honom, stackars älskade lilla Gosegris.

Men som sagt, han verkar nöjdare och självklart har vi nu bett personalen ta sig en ordentlig titt på honom vid måltiderna för att se om han har allt han behöver, men det går ju också bra att fråga honom, han kan ju faktiskt peka och nicka eller skaka på huvudet.

Det här gnager såklart, men som sagt, det är en otrolig lättnad att märka att en ändrad strategi från vår sida verkar göra honom mer tillfreds.

Filmtajm

Igår, för första gången sen jag flyttade till Göteborg, hade jag en tjejdate med en egen kompis. Det skulle varit två egna kompisar, men den ena blev sjuk. Skolan för med sig bra saker, man träffar riktigt bra människor som man vill ha i sitt liv och som till råga på allt vill umgås tillbaka, fantastiskt. Sen att det var en twilight-själsfrände gjorde det ju bara ännu roligare. Nu kunde vi ohämmat sitta och bete oss som fjortisar utan att skämmas eller reflektera över vårt pinsamma betéende det minsta. Förövrigt kom jag fram till att eftersom min ålder rymmer minst två fjortisar har jag all rätt i världen att bete mig så, åtminstone ibland.

Skoj var det i alla fall och jag ser redan framemot nästa gång, jag tror att det är något som behöver upprepas ungefär varje tisdag.

Viktig planering

Inför 5-årsdagen (han fyller i juni) började Gosegrisen planera sin tårta redan i september eller oktober året innan. Det var noggrann planering, han ritade teckningar och listade dekorationer med både sin mormor och morbror.

I morse började han planera tårtan inför sin 6-årsdag, han är ju nästan sent ute, ett halvår efter i planeringen om man jämför med förra gången. Den här gången handlar det inte lika mycket om frukt och bär som godisar på tårtan. Det ska vara pannkakstårta men inte sylt utan godis emellan lagren och den ska dekoreras med jordgubbar, geléhallon och stora godisormar. Det kan nog bli riktigt snyggt.

Favorit i repris

...men lite annorlunda ändå.

"Lisa, kameler är egentligen för varma för att bo i Egypten, de skulle trivas bättre på nordpolen, vet du varför? De har så lurvig och tjock päls!"

"Ja men kameler klarar sig väldigt bra i värmen och öknen också, vet du varför? De kan lagra vatten i sina pucklar, deras pucklar blir som ett vattenlager så att de kalrar sig i öknen."

"Jaha, Shrek har också lager, precis som lökar och tårtor, det säger Åsnan. Shrek han lökar sig väldigt mycket."

"Lökar, vad är det för något?"

"Jaaa, det är väl att man äter mycket lök till exempel..."

CV

Kvällens läxa är att komplettera mitt CV med ett personligt brev och i det lyckas förklara min brokiga yrkesbana och vad jag egentligen fyllt min tid med sedan studenten -98. Jag måste ju också försöka hitta en logisk och klok förklaring till varför en snart 31-åring fortfarande inte riktigt blivit vuxen. Det måste ju låta intressant och förståeligt och ansvarsfullt också.

Åh, sommarjobb behövs verkligen och för första gången på länge känner jag att det vore riktigt roligt att få ett jobb inom min framtida yrkesbana. Det kan ju bero på att det är första sommaren som kräver sommarjobb sen jag bestämde mig för vad jag vill bli när jag blir stor. Så ikväll blir det skärpning med sällskap av resterna från gårdagens ostbågar...

Jag försökte vara lite modern och klistra in en liten bild av mig själv i ena hörnet på CV:t. Vet inte om det beror på att jag har openoffice på den här datorn eller om jag helt enkelt gjordenågot fel när jag ändrade storlek på bilden, jag blev iaf väldigt avlång och smal på bilden, med litet runt huvud som en ärta och väldigt lång hals och överkropp. Lite humor är nog aldrig fel, men det kasnke är lite väl skoj med en miffobild?

blekt

Melodifestivalen kändes som en väldigt blek och tråkig förkväll till kvällen skidskytte, jag är så nervös att jag har lite ont i magen. Det är få sporter som är så spännande som skidskytte. Åh vad skönt att OS har börjat!

fredagsmys

Jag ska iväg och handla fredagsmyset nu, det blir chipsmat (Nachos) som vanligt. Gosegrisen vill ha blåbär som gott efteråt. Jag är mer sugen på chips så jag öppnade för det.

"Är det säkert att du inte vill ha chips eller ostbågar eller åhhh sånna ostbollar"

"Nej, jag vill ha blåbär"

Nu har ändrat sig och vill ha konserverad ananas. Fan vilket trist fredagsmys vi får i den här famlijen. Samtidigt måste jag ju erkänna att jag gillar att han hellre käkar frukt och bär än chips.

Om framtiden

Gosegrisen i morse:

"Man måste inte bli kär, om man inte vill"

"Nej, men det blir man ofta ändå"

"Det är hjärnan som bestämmer om man blir kär, jag ska inte bli det. Jag ska åka till ett barnhem och skaffa mig en unge istället."

Leka själv

Ungefär en gång om dagen är Gullebullen en hejare på att leka själv, han är helt fokuserad och kör med bilarna i sitt garage. Det är så skönt och varje gång glömmer jag bort att egentligen leker han inte alls själv, han är nämligen samtidigt på "toaletten". Men det är klart, han påminner oss så fort han är färdig och kommer med besvärad min och meddelar "BAJS!"

Lisa, kom ihåg:

Leka själv= bajs

eller

Det kommer alltid någon skit efter något bra...

Vardagslärdom

Se tilla tt det inte följer med några lypsyl eller andra sort läppcerat med in i torktumlaren, fläckarna på kläderna blir ganska fula. I lördags lyckades jag med bedriften att få ett armenshudsalva i den ena torktumlaren och ett valigt lypsyl i den andra. Tror att jag får förklara fläckarna på alla barnens trikåkläder för förskolepersonalen idag. Men kläderna luktar nytvättat i alla fall.

Tisdagmorgon

börjar klockan 5.30 av att Gosegrisen är ovanligt pratglad och ligger i sängen och funderar kring olika favorit-lego-byggsatser. En timme senare får han istället psykbryt när jag säger att vi inte kan fira hans födelsedag i Dalum eftersom jag och Kärleken antagligen kommer jobba då. Då bestämmer han sig för att aldrig mer gå upp och inte fira sin födelsedag i år alls, för den kommer ändå bara bli jättedålig. Trött som jag var fick han kanske inte den empati han förtjänade. Men nu sitter han i soffan och smaskar på sin fjärde smörgås, det kan vara så att hungern förstorade domedagskänslan för honom. Det vore ingen nyhet i sådana fall.

Skryt

Jag tar en paus från twilight-bubblan, som för övrigt bara har ca 300 sidor kvar, för att skryta lite om ett VG på hemtentan och därmed på hela kursen. Hurra!

Lisa har trillat dit

Okej, både kärleken och jag låg däckade hela lördagkvällen och Gullebullen fick se båda sina föräldrar kaskadkräkas, inte så muntert kanske. Men nu mår vi bra igen och i kväll vräkte jag till och med i mig middagen (kött, sås, potatis och gelé).

Men mer viktigt, jag är jättekär i Edward Cullen och måste läsa boken hela tiden, det är som en drog, mitt eget peronliga heroin...

Eftersom vi hyrde filmen i helgen och jag råkade se den 3 ggr + allt extra material så får jag väl erkänna att filmens Edward var snyggare än bokens. Så när jag nu läst ut andra boken är det ju hans bild jag haft i huvudet. Problemet är att jag upptäckt att det tydligen är fyra böcker, jag trodde det bara var tre. Så nu måste jag ju försumma allt annat i två böcker till, det har jag inte riktigt tid med. Men ikväll får det nog ändå bli lite mer Edward.

Jaja, allt är ju kärlekens fel, det var han som gav mig boken i julklapp och nu läser han den också, han kanske också blir lite kär...