Vi har ingen egen bil och kör därför inte så ofta. Därför känns det alltid lite nervöst när vi ska ut på vägarna. Körningen sitter ju där och efter ett litet tag går det ju som på räls, men det är motigt att ge sig ut när man vet att det snöar och är kasst väglag. Så vi väntar till i eftermiddag och ser hur läget är då.
Under tiden tar jag en sväng till jourcentralen med Gullebullens igenkletade röda ögon, rossliga hosta och upp-och-ner-feber. Kärleken hoppas att det finns ögondroppar med hallonsmak, jag tvivlar på att det hjälper. Tvångströja eller narkos kanske skulle hjälpa bättre mot sprattliga barn.
Hoppas att vi andra slipper kletet, det är ju inte direkt vackert!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar