Bättre idag!

Idag är det bättre. Bättre för att jag faktiskt beslutade mig på att riktigt skita i tentan och jag har därför förbjudit mig att ens försöka titta på litteraturen (eftersom det var när jag försökte trots att jag bestämt mig att inte försöka som gjorde att jag klappade ihop). Så idag har jag inte läst någonting, bara försökt städa sovrummet, vilket gick bra.  Men jag inser att det får bli ett rum städat om dagen, för det är jävligt långt ner till golvet och jag måste faktiskt krypa runt som en flodhäst för att orka med att plocka rent hela golvytan. Nu ska jag äta lunch och sedan ta en promenad. Dags att ägna sig åt lite friskvård helt enkelt.

Världens bästa mamma!

Men två timmars telefonsamtal med världens bästa mamma kan göra underverk. Nu känns tillvaron lite ljusare igen. Älskar dig mamma!

Det är för mycket med det jordiska nu

Vet ni vad? Jag orkar faktiskt inte ens göra mitt bästa inför den där tentan om en vecka. Jag orkar bara göra minsta lilla och jag ska minsann gå dit och pröva. Men att sitta ner och fokusera på plugg är för tillfället väldigt svårt. Jag tänker på annat och inte så mycket på bebis i ärlighetens namn utan mer på livet och döden och existentiell skit. Jag är nog lite nere faktiskt. Graviditeten har ju rivit ner min mur och jag skulle behöva den tillbaka nu. Så tentan får gå hur fasen den vill och jag tänker fokusera på det jag känner att jag måste fokusera på. Vad det nu är?

En fantastisk vecka!

En veckas ledighet är snart slut. I morgon börjar Kärleken pendla till grannstaden, till ett jobb med obekväma arbetstider och allt vad det innebär. Jag måste återvända till plugglivet och verkligen försöka fokusera på den där tentan om en vecka. Jag måste ju åtminstone försöka tänker jag...

Hur som helst har veckan som gått varit helt fantastisk, oerhört värdefull och alldeles alldeles underbar.

Nu tar vi ny sats och hoppas att sommarens lediga veckor blir lika fina och mysiga och att den nya lilla familjemedlemmen vill vara med och ha det mysigt.

Kalasdags igen.

Idag kör vi Gosegrisens kalas. Några veckor för tidigt men tillsammans med kompis och dennes föräldrar. Dessutom med inhyrt koncept. Jag hoppas det blir lyckat och tackar mig själv för insikten om att förmågan att arrangera och överleva ett kalas antagligen är fullkomligt obefintlig om tre veckor när riktiga födelsedagen infinner sig.

Vi behöver inte ens städa här hemma idag. (men det ska vi göra ändå).

Tackar det vackra vädret.

Tack vare den sista veckans vackra väder vilket leder till hela långa dagar utomhus har läggningarna den här veckan varit en fröjd. När man väl fått dem i säng ligger de trötta och tacksamma och bara njuter av att få vila kroppen. Så gött.

Gosegrisen däremot verkar inte vara så trött i hjärnan än. Han har tydligen massvis att ventilera innan han kan somna.

Det börjar bli verkligt!

Här hänger "nya" barnvagnen på tork. Jag riktigt längtar efter att få bädda ner en liten snuffeluffe i den.

Ett barns rättighet?

Hur kan det komma sig att höjden av kränkning för vissa barn är att nekas tillträde till toaletten och där med umgänge ned den förälder som sitter där inne och bajsar?

Ett vardagsmirakel

Dagen har innehållit mycket. Den började med bråk och när storebror gått till skolan tog lillebror över stafettpinnen och bråkade ned mig ända fram till lunch. Men till slut efter skolans slut lyckades vi alla nöjda och glada cykla iväg till stranden. Det badades och plaskades och fikades. Sent kom vi hem men bestämde oss för att grilla ändå. En fantastisk grillmiddag avnjöts så sent som klockan sju och när vi kommer in efter klockan åtta... Håll i er nu, här kommer miraklet, så börjar jag diska. Jag diskar! Borde jag inte ligga fullkomligt utslagen i soffan och bara lida av trötthet? Man kan tycka det med tanke på att jag inte ens sovit middag idag. Men ibland sker små mirakel. Nu måste jag diska vidare!

Fångar en dag till!

Barnen är inte längre sura och bittra utan lyckliga och glada. Då blir jag också lycklig och glad!

Blö

Börjar dagen med två arga och bittra barn. Vilket ger en arg och bitter mamma. Uh så trött jag blir.

Fångar dagen!

Jag har faktiskt med mig min skolbok. Den ligger i väskan. Kärleken och Gullebullen är så mycket trevligare som sällskap.

Är det lagligt?

Det kan inte vara lagligt att sitta på ett bibliotek och tentaplugga en dag som denna. Jag vågar inte ta risken att bryta mot lagen och väljer därför en parkbänk i skuggan istället. Nu är det bara studiedisciplin som saknas.

Hur man överlever ett 4-årskalas

1. Man skaffar ett väder som är varmt och soligt och ser till att det fikas och leks utomhus (check)
2. Man bjuder in lagom antal barn, i vårt fall kom det 5 barn.
3. Man hoppas att åtminstone en förälder stannar, i vårt fall stannade två föräldrar
4. Man bjuder på tårta med en eldsprutande dinosaurie på
5. Saft och tårta serveras i och på engångsartiklar
6. Man leker en modifierad version av "sätta knorren på grisen" i vårt fall "sätt bajskorven på dinosaurien"

Voiala och lägenheten känns lika ren och fin som den var innan kalaset började!

Det jag/vi inte orkar göra idag...

...får vi göra i morgon. Och det är ganska mycket det:

- Vika tvätten från 8 tvättmaskiner
- Diska
- Städa barnens rum
- Blåsa ballonger
- Göra en tårta med en eldsprutande dinosaurie
- Fixa godispåsar

Äh det låter ju inte så mycket...

Det är ingen gris!

Fångade just Gullebullen ute på gården, i full fart på väg till affären med sin spargris i högsta hugg. Han skulle minsann köpa en donut för egna pengar om vi inte köpte det åt honom.

Jösses vad söt han var när han gav mig en utskällning för att jag kallade den för spargris. Det ser ju vem som helst att det är en dinosaurie. Jag mutade hem honom igen med hjälp av kakor...

Seg i huvet? - Bara lite...

Sitter vid frukostbordet och väntar på att jag ska piggna till. Jag tänker att jag skulle behöva något som gör mig pigg snabbare, en liten hjälp på traven. Äpple kanske? Eller vattenmelon? Jag riktar blicken mot vattenmelonen på köksbänken och får syn på kaffebryggaren. Där har vi det. Kaffe!

Gnäller lite

Är trött, sliten, modfälld, initiativlös, oengagerad, omotiverad, stressad, sliten, trött, har kort tålamod, hypokondrisk och ja allmänt negativ. Skulle behöva någon form av vändning.

God natt!

Tankar om en tenta

Den femte juni har vi tenta i den hör kursen. Merparten av litteraturen är på svår akademisk engelska och jag känner mig fullkomligt hjärndöd när jag försöker förstå. Omtentan är den 19 augusti. Chansen att jag förstått till dess är minimal - eller snarare, chansen att jag gör den tentan är obefintlig. Nästa tillfälle att skriva tenta är januari 2013. Jag tänker att fram till dess har jag ju hunnit läsa JÄTTEMYCKET och det finns goda chanser att jag då är expert på nationell och global välfärd och social politik. Det här (något självbedrägliga) resonemanget får mig att vilja lägga ner studierna nu och istället ägna resten av graviditeten till vila, motion och ätande. Suck vad jag tycker synd om mig själv idag.

Döden, döden, döden...

... så lär Astrid Lindgren och hennes systrar sagt som något slags kommando när det var dags att sluta prata om krämpor och bedrövligheter. Jag skulle behöva att det kommandot funkar på mig just nu. Tankar om just döden tar upp mycket av min tid för tillfället. Föräldrars död, vänners död, makes död, barns död, bebis död och min död. Det är ganska jobbigt och jag önskar mig min mur tillbaka. Den där muren som säger stopp, nu räcker det, som hjälper till att hålla en del bedrövligheter ute. Eller säger den kanske döden, döden, döden?

(ps. bli inte oroliga, jag är inte deprimerad, bara gravid och väldigt känslig och en gnutta neurotisk)

Födelsedagscitat 2

"Om jag får mer paket efter daaagis, fyller jag fem år då?"

4 och stor.

"När jag var en liten bebis, då hade jag inget lasersvärd och ingen bandyklubba"

(bebis igår med andra ord)

Snart fyra år!

För exakt fyra år sedan var jag nyinskriven på förlossningen. Det skulle dröja uthärdliga 5.5 timmar innan Gullebullen ploppade ut. Han föddes 45 minuter in på det nya dygnet, den 14 maj. I morgon firar vi således en alldeles underbar Gullebulle, en blivande store bror. Dagen till ära, alltså dagen idag, genomgår jag en gnutta förlossningsångest med tanke på sommarens leverans. Jag hoppas och hoppas att den förlossningen kommer bli lika smidig och problemfri som Gullebullens. Jag skulle väldigt gärna önska mig det.

Hur ska jag orka!

Jag inser att den här helgen innehåller för mycket. Jag undrar hur i all världen jag ska orka. Skulle behöva en veckas semester på måndag. Men då fyller gullebullen fyra år. Vila får jag väl göra om en herrans massa år.

Fredagen den 11 maj

Sitter i en bil, på väg mot hemstaden över dagen. Vi lyssnar på "du och jag döden" med Kent. Det är ett lämpligt soundtrack idag.

Livets mysterie

I morse stod Kärleken och jag och bet oss i läppen utanför sovrummet där barnen låg och diskuterade och filosoferade. Vi var tvungna att smyga för att inte avslöja att vi hörde dem.

Gullebullen:
"Mammorna har äggen och papporna har frönen"

Gosegrisen:
"Precis, sen skickar pappan fröna till mamman"

Precis så går det till. "Älskling, skickar du fröna!?"

Trött på våra morgnar.

Jag har ett ganska uselt morgonhumör. Mina barn har är på gott humör på morgonen. Tyvärr är det ganska sällan en lyckad kombo.

Oohh vad jag ibland längtar efter Kärlekens framtida oregelbundna arbetstider, som förhoppningsvis kommer leda till lite avlastning på morgnarna.

Barnvaktshelg

Vi passar Gosegrisens kompis hela helgen. Han anlände klockan 06.50 i morse och dagen har varit mycket bra. Men jag förutsåg redan igår att mitt tålamod inte skulle överleva en läggning av dessa barn. Så igår erbjöd jag mig generöst att ta läggningen trots att det inte var min tur. Det betyder att jag slipper idag. Och jag kan meddela att det var helt rätt beslut. Barnen är helt hysteriska och jag beundrar Kärleken enormt mycket för att han bara låter lite irriterad. Jag hade exploderat vid det här laget. Själv ligger jag och kurar i sovrummet och försöker undvika de hysteriska barnen så gott det går.

Gött

Några minuter i solen innan det är dags att hämta barnen.

En gosedjurspappa med koll på läget

Varje kväll när Gosegrisen lägger sig somnar han med famnen full av sina gosedjur. De är sex stycken och det är alltid ett fullt sjå för honom att få alla på plats och samtidigt lyckas ligga något sånär skönt själv. Varje natt överger Gosegrisen sina älskade gosedjur till förmån för sin mamma och pappa i den stora mysiga sängen. Men i natt förstod vi att han inte bara lämnar dem där (gosedjuren alltså) övergivna i våningsängen. Han räknar dem tydligen först och ser till så att alla ligger där tillsammans i sängen. Kärleken och jag hade som sagt ingen aning om denna nattliga ritual förrän i natt när Gg kommer in gråtande till oss och meddelar att "Nallen" är borta. Kärleken fick helt enkelt gå upp och söka reda på honom. I morse när vi var lite mer vakna och alerta fick vi klargjort för oss att han minsann inte bara räknar dem varje natt innan han överger dem, om någon ramlat ner på golvet räddas denne genast och kastas upp i våningsängen för att få delta i gemenskapen med de andra djuren. Han skulle nog  bli en rättvis pappa min Gosegris.

Att äta godis och bajsa är allt en gravid kvinna behöver göra

Var just på affären och köpte förnödenheter. Viktiga grejer för att överleva eftermiddagen, nämligen godis och toapapper. På vägen hem möter jag vår mycket trevlige och hjälpsamme fastighetsskötare som ler stort och hälsar. Jag inser då vad det är för syn han mött. Jo, en gravid kvinna, vankandes som en anka med innertofflorna på, håret på ända,  ett sexpack toapapper under ena armen och en påse lösgodis under den andra. Självklart har tjockot redan munnen full med godis också. Så vad kan jag ha signalerat för budskap eller självklarhet? :

När jag är gravid är det mycket viktigt att jag får min dagliga dos godis, sen måste jag ju ha massvis med toapapper också, eftersom jag bajsar så himla mycket.

Klart slut. Nu ska jag gå på toa.

Trimester 3 och studier

Jaha så är den här. Den sista och tredje delen av graviditeten. Den har ju varit här ett tag, men det är nu som jag börjar känna av att krafterna tryter igen. Jag är fortfarande pigg och har energi, tack och lov, men de räcker inte riktigt hela dagen tyvärr. Om jag får möjlighet sover jag lätt en middagslur på två timmar. Två timmar minst. Jag sätter ev väckarklocka så att jag ska vakna efter två timmar, annars misstänker jag att jag skulle kunna sova flera timmar till. Men nu är det färdigsovet för idag. Jag planerar att sitta och plugga ute i skuggan med datorn i knät och hoppas att kursansvariga inte tryckt upp texterna i kompendiet på fel håll så att jag måste vrida datorn 90 grader för att kunna läsa.