Vi satt vi middagsbordet igår och pratade med Gg om hans läxor. Han visade upp att han hade en jättelång text att läsa och sa att han redan för fröken och hon sa att han var bra, men han tyckte själv att han var bäst. Föräldrarna uppmuntrade honom imponerat och höll med om att han är jättebra och bekräftade honom på alla sätt och vis. Då börjar jag höra ett upprepande surr utanför vår lilla läxbubbla.
"Mamma, mamma, mamma, mamma, mamma, mamma, mamma!"
Så låter det. Till slut vaknar jag till och förstår att Gb söker min uppmärksamhet. Vad vill du, frågar jag.
"Vad har jag gjort för något idag då?"
Frågar han. Sen fick jag en lång redogörelse om lövplockning och lövpyssel och hur jobbigt och svårt det var. Och hur duktig han var. Sen var det bara för Gb att kamma hem berömmet. Han är också jätteduktig och behöver också få veta det. Vilken tur att han är envis och högljudd nog att bryta igenom skolbubblan.
Lövjobb är asjobbigt, han har varit mycket duktig!
SvaraRaderaJa han var verkligen duktig! Synd bara att han behövde skrika för att få berömmet. Mamman känner sig otillräcklig!
SvaraRadera