Här går jag omkring och väntar på att bli magsjuk jag också, eller att Kärleken eller Mellan ska börja kräkas. Jag hoppas verkligen att Mini klarar sig!
Stor har i alla fall inte kräkts sedan tidigt i morse och har fått i sig några isglassar, smörgåsrån och lite vätska utan att få upp det igen.
Roligare kunde vi ju haft det!
Ja herre jösses, är det inte det ena som hotar vår resa så är det andra. Spännande är det, men jag vet inte om jag behöver mer spänning och stress i livet just nu...
Adjö till vidare, nästa gång vi hörs kanske jag ligger på toagolvet med huvudet i porslinsstolen!
Usch! Vilken panik!
SvaraRadera