Gosegrisen växer upp och blir stor. Idag fick jag inte följa med honom in på skolgården utan fick krama hejdå redan vid cykelparkeringen. Jag försökte motsätta mig genom att säga att jag måste prata med hans fröknar. Det fick jag inte. Det kunde han göra själv, meddela vilken tid han slutar idag och att de får nytt schema i morgon.
Jag känner mig både överflödig och stolt. Men jag var inte riktigt beredd på att bli urfasad eller utskolad redan nu. Suck.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar