Jag hade tänkt mig en liknande rubrik efter en otroligt lyckad födelsedag som delvis firades på årets festival. Kärleken gav mig den bästa av presenter, nämligen en middag på tu man hand med min bästa vän. Otroligt generöst av honom.
Men gårdagen och tillika festivalens andra dag fick mig att inse att jag kanske inte är ett dugg rockig. Den oerhört höga ljudvolymen på festområdet gjorde mig fullkomligt socialt handikappad. Jag försökte umgås med lite nya människor, men så fort samtalet blev mellan fler än två människor, tappade jag för mycket av samtalen för att kunna hänga med. Det slutade med att jag gick hem, lite sur och bitter över att jag antagligen bara kan skylla på åldern och inte ovanligt hög ljudvolym.
Egentligen var allt bra, men jag missade fest-tåget lite. Ikväll ser jag framemot att vara hemma med barnen och kanske se en bra film. Och kanske ostbågar.
Men så skönt att höra Lisa! Jag fick en kris av att tycka att det var för högt och bli trött när jag såg glada jätteunga leriga människor skutta runt och stifta nya bekantskaper. Fast. Vi rockar nog, bara inte just igår!
SvaraRaderakram / tant Annahanna