Någonting är det.
Kanske är det insikten om att två heltidsarbetande och tre barn är en jävligt svår ekvation. Någonting måste ändras.
Kanske är det att en årsdag närmar sig. Att jag liksom återupplever den här tiden förra året.
I morgon är det exakt ett år sedan jag, Mini, Bror och Svägerska åkte till mamma. Vi skulle bara stanna över helgen men så blev det inte. Istället blev det 10 dagar i en läskig men varm och kärleksfull bubbla. Det var tufft. Verkligen. Och det är som om jag först nu fattar hur tufft, jävligt och sorgligt det verkligen var. Och verkligen fortfarande är.
Men jag ska fixa det här. Ska bara klura ut hur det ska gå till först. Gå ner i tid kan ju vara en lösning som låter rimlig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar