I natt drömde jag att jag hade en statusfunktion på min kropp. Den fungerade ungefär som en status på Facebook och gjorde att alla jag mötte såg hur det egentligen stod till med mig. Att de inte bara såg den nyblivna trebarnsmamman som relativt hurtigt vallar sina barn i lekparken.
Statusen gjorde att de även såg den ledsna dottern som har sms-konversationer med sin sjuka mamma om dennes begravning och den trötta och stöttande frun till mannen som sliter sig uttröttad på sitt jobb. 33-åringen som oroar sig rynkig för sin egen hälsa och sin familjs välmående.
Kort sagt en status som gjorde att folk jag mötte kunde se allt jag går igenom samtidigt, så att alla visste och förstod utan att jag något behövde säga. Ibland hade det varit skönt med "NERVVRAK" blinkande i neon på tröjan. Men bara ibland.
Önskar jag kunde göra något åt allt detta.
SvaraRaderaOj oj Lisa... Hårt hårt liv. Finns inget bra att säga... Stor kram Kristina
SvaraRaderaVet ni. Tack. Blotta vetskapen att det finns människor som ni, som jag vet tänker på oss ibland, gör det hela mer uthärdligt. Medmänsklighet blir så oerhört viktigt och värdefullt när man går igenom sånt här. Så tack. Ni gör något bara genom att kommentera. <3
SvaraRaderaHemskt och mycket bra skrivet!! Förlåt att jag inte hör av mig oftare-Jag tänker ju så mycket på er! KRAM
SvaraRaderaL