Saker och tankar jag tänkt blogga om men inte gjort

- Hur mycket jag trivs i och älskar den nya lägenheten.
-Hur jag inte riktigt vågar lita på och glädjas åt att vi i framtiden kommer äga den.
- Hur fint vi börjar få det i lägenheten.
- Hur rolig skrivuppgiften är i skolan.
-Hur mycket jag saknar att bolla skolrelaterade tankar och idéer med mamma.
- Att det känns som om jag hade två olika mammor, en frisk och en sjuk, och att jag saknar dem båda.
- Hur mysigt det har varit att kunna ha sin pappa i stan i en dryg vecka.

Ja. Det var det. Lite lagom kortfattat.

Till min mamma <3

Det rullar på, typ.

Det känns som om vardagen och lusten och energin börjar återvända lite. Lördagen var toppen med löprunda med Stor, städande och plockande, ärenden på stan och middag hos storebror. Söndagen var inte lika bra. Men det går ju upp och ner och visst finns det gläntor fortfarande (läs dikten nedan)! Har ett enormt skrivarbete i skolan framför mig och sitter på mitt gamla bibliotek och försöker komma in i gamla vanor igen. Det känns bra. Dessutom har vi fina pappa i stan hela veckan och det är ju verkligen trevligt, funderar på att fråga om  han  vill gå på lunchdate med mig någon dag!

Ojojoj vad bra!

Så klockan 11 i förmiddags kom det två glada gubbar hem med en massa mat till oss. Strålande bra. Jag längtar redan tills nästa gång jag ska handla. Då ska jag passa på att köpa en massa tunga storpack och njuta ännu mer av att det enda jag behöver göra är att bära upp kassarna för trappan och in i vårt kök. Tänk er en bal med toapapper, storpack välling och annat som varit jobbigt att handla utan egen bil. 85 kronor i hemkörningsavgift är så himla värt!

Spännande!

Jodå! Då har jag gjort mitt livs första veckohandling online. Hemsidan var seg så det tig lång tid, men inte lika lång tid som det skulle tagit att ta bussen till affären, handla, köa, packa, vänta på bussen och åka hem igen. Nu levereras maten någon gång mellan 9 och 11 i morgon. Det ska bli väldigt spännande att se om vi blir nöjda!

När mammor dör

Jag fick ett fint kort på posten idag. det var någon annans fina mamma som ville skicka en tanke. Jag blev rörd, ledsen och glad. Hon skickade med en dikt av Göran Tunström:

När mammor dör,

då förlorar man ett av

vädersträcken.

Då förlorar man

 vartannat andetag,

då förlorar man en glänta.

När mammor dör, 

då växer det sly överallt.

Jag tycker så mycket om dikten, den är inte vidare trösterik, men den är sann.

Håller ett löfte!

Jag lovade en högre makt att om det löste sig med huset och boendet så skulle jag börja löpträna. Och dessutom är jag anmäld till göteborgsvarvet som går av stapeln om ganska exakt två månader. Så det var ju bara att hålla sitt löfte. Summerar 19 avklarade kilometer på en vecka. Det kallar jag godkänt. Idag blev det 8,3 km och fasen vad det känns i benen, tror inte jag kommer kunna gå på flera dagar!

Vardagsliv

Så. Då har snart en hel ledig helg gått till ända. Vi har umgåtts, sett på mello (rätt låt vann enligt mig och Kärleken), städat, varit ute, hunnit springa, varit på gympa med mellan och bara haft det gött (och för all del även haft minst en handfull heliga utbrott hela bunten, men det glömmer vi nu).

Nu tänkte jag skriva om att jag måste sluta amma, men det tar jag någon annan gång. Fasen vad ont det gör!

Förnyad matplats

Före:



Ett bord på typ 1 kvm med fem stolar runt.

Efter:



En bild säger mer än tusen ord, men ikväll kommer även kastruller och skålar få plats på middagsbordet!

Drömmar slår in.

I högerspalten här nere. Står det vad jag drömmer om. Det måste visst uppdateras för det verkar som om den drömmen slagit in. Skål!

Kramens kraft

Så många varma, innerliga och kärleksfulla kramar som jag fick i fredags har jag aldrig fått förr. Min kropp minns dem med värme, mitt intellekt minns dem med tacksamhet. Jag kommer reprisera kramarna i minnet så fort jag behöver styrkan från dem igen. Alltså nu.

Tack för all kärlek, tack för alla kramar och tack ni som kom.